Valde att skörda trots problem
med övervintringen av höstrybs
Intresset för att odla höstoljeväxter har minskat mycket på senare år. En som gjorde ett försök är den ekologiska fårproducenten Christoffer Ingo. Han beslöt att inte bryta upp odlingen av höstrybs trots att cirka tjugo procent av arealen hade övervintringsskador.
Övervintringen av höstgrödor misslyckades för många odlare i år. Så var fallet även för Christoffer Ingo, ekologisk fårproducent i Miekka i Korsholm. Men under våren konstaterade han att övervintringsskadorna på tjugo procent gick att leva med.
– Jag fattade ett helhetsekonomiskt beslut i våras och lät höstrybsen fortsätta växa. Många andra hade betydligt mera skador, på vissa områden upp till åttio procent, och de blev tvungna att bryta upp odlingen. Speciellt djurgårdar tvingades tänka om och så spannmål för foder, säger Ingo.
I egenskap av ekologisk jordbrukare gjorde Ingo ett försök med höstrybs eftersom den grödan passar bra in i växtföljden. Rybs har nämligen ett högt förfruktsvärde.
– Höstrybs passar bra i en ekologisk växtföljd i synnerhet om sensommaren varit torr och man har lyckats med sommarträdan. Jag fick vallen bruten under goda förutsättningar och läget för att etablera rybs under hösten var goda. Efter att höstrybsen skördas förhoppningsvis snart, kultiverar jag och det ger goda förutsättningar för vårsådden av spannmål nästa år, förklarar han.
En orsak till att intresset för att odla höstoljeväxter minskat är risken för att övervintringen misslyckas. En kall och snörik vinter ökar chansen för en god övervintring. Läget såg bra ut i början av den förra vintern, men en ovanligt mild vecka i januari i år bidrog till att skadorna blev stora.
– Vi hade en vecka med töväder i januari och det bidrog till att snön smälte och därefter samlades vatten på skiftena och frös till is, vilket inte är bra. Därför misslyckades övervintringen för många, berättar Ingo.
Högre arealstöd kompenserar
Ingo, som också är lantbrukspolitisk sakkunnig vid SLC, räknade att han vinner ekonomiskt på att skörda höstrybsen i stället för att bryta upp den. Priset för ekologisk höstrybs är på en relativt bra nivå och ligger just nu på dryga 750 euro per ton. Oljeväxter har dessutom ett arealstöd på 120 euro per hektar.
– Priset har kommit ner på ett år, men jag räknade med att det lönar sig att ta hem skörden. Min skörd ska dessutom köpas upp av en kollega och i slutändan bli en foderkomponent i produktionen av ekologisk mjölk, berättar han.
Trots utmaningar siktar Ingo på att också framöver odla höstrybs. I fjol sådde han höstrybs på fem hektar, vilket inte är några stora volymer.
– Det viktigaste är att sådden sker kring månadsskiftet juli-augusti och i fjol sådde jag den 31 juli. Då övrig spannmål i år led av torka i juni klarade sig den höstsådda rybsen med sina djupa pålrötter utmärkt, så jag räknar nog med en okej skörd. För en ekologisk odlare är 1.500-2.000 kilo per hektar en bra skörd, men dit tror jag inte jag når upp till i år, säger han.
Kräver mer arbete med växtskydd
På den konventionella sidan har intresset för oljeväxter minskat mycket under senare år. Men en som har goda erfarenheter av vårrybs är spannmålsodlaren Mats Nordman i Pörtom.
– I flera år i rad har jag odlat vårrybs och det har fungerat riktigt bra. Just nu ser det riktigt bra ut och därmed finns utsikter för en helt normal skörd, berättar Nordman.
Det finns flera orsaker till att odlingen av oljeväxter har minskat i Finland. Förutom risken för övervintringsskador medför oljeväxter mera arbete.
– Som odlare måste man följa med hur det växer och under senare år har många haft problem med insektsangrepp. Under högsäsongen måste man som odlare vara vaksam och inspektera odlingen nästan dagligen, säger Nordman.
EU har också begränsat användningen av effektiva växtskydd.
– Det innebär att vi måste använda sämre växtskyddsmedel, vilket innebär mera arbete med växtskyddet.
Priset på konventionell rybs ligger i dag på cirka 450 euro. Enligt Nordman kunde priset ur odlarens synvinkel vara högre.
– Klart jag vill ha ett högre pris, men jag har ändå räknat med att det går runt ekonomiskt. Utöver det är arealstödet också högre för rybs, vilket också kompenserar lite. Men en stor orsak till att jag odlar vårrybs är för att komma bort från en ensidig spannmålsodling. Oljeväxter ger fördelar och det märks till exempel att sjukdomstrycket är mindre följande år och att spannmålsskörden ökar, säger Nordman.
Inhemska oljeväxter har på grund av det minskade intresset blivit en bristvara och presserier tvingas importera råvara. Därmed finns en beställning på inhemsk råvara.
– Men det är svårt att säga hur vi kan få fart på odlarna. Som jag ser det handlar det om att våga göra ett försök och samtidigt räkna med att växtskyddet kräver sitt, säger han.