Jordbruk EU Marknad

Växtskyddslagstiftningen förnyas

På grund av klimatförändringen och den internationella växthandeln sprids växtskadegörare allt mera till nya områden. I en ny livsmiljö kan de orsaka betydande skador på naturen samt jord- och skogsbruket och trädgårdsodlingen.

EU svarar på utmaningen genom att förnya lagstiftningen om växtskadegörare. Den nya lagstiftningen träder i kraft i december 2019, meddelar livsmedelssäkerhetsverket Evira.

Kraven vid import av växter från länder utanför unionen skärps. Växter med stor risk för skadegörare, exempelvis plantor av äppel- och päronträd, får inte importeras till EU-området.

Sundhetscertifikat krävs i fortsättningen inte bara för växter som ska planteras utan också för så gott som alla frukter och grönsaker samt snittblommor. Sundhetscertifikat beviljas då avgångslandets myndighet har kontrollerat växtförsändelserna och försäkrat sig om att de inte innehåller växtskadegörare som inte får spridas till EU-området.

Den effektivaste bekämpningen av skadegörare är förebyggande åtgärder. I fortsättningen ska företag som odlar och säljer växter mer än tidigare själva kontrollera förekomsten av växtskadegörare så att de upptäcks innan de hinner spridas till odlingar eller ut i naturen. Genom egenkontroll säkerställs också att konsumenterna får friska plantor.

Evira och närings-, trafik- och miljöcentralerna (NTM) har tillsyn över att företagens egenkontroll fungerar och erbjuder dem utbildning i att kontrollera och identifiera skadegörare.

Företagen och medborgarna är fortsättningsvis skyldiga att anmäla till myndigheterna, om de upptäcker eller misstänker sig ha upptäckt karantänskadegörare. Karantänskadegörare är växtskadegörare som det är förbjudet att sprida inom EU-området. Karantänskadegörare är exempelvis päronpest och asiatiska långhorningar.