Finländska växthusföretagare är intresserade av att försäkra sig mot växtskadegörare eller gå med i en växtskadefond, visar en utredning som Pellervo Ekonomisk Forskning PPT gjort. Växthusföretagarna bedömer att virus- och skadedjursriskerna kommer att öka, och det är svårt att med egna ansträngningar ha ekonomisk beredskap för stora skador. För närvarande finns det inga försäkringar eller medel som täcker växtskadegörares risker i Finland.
– Drygt tre fjärdedelar av företagen skulle vara intresserade av en försäkring mot växtskadegörare och mer än hälften av företagen skulle vara intresserade av att gå med i en växtskadefond. Intresset är dock beroende av priset och andra villkor, säger Kirsi Noro, ekonom på PTT.
Det statligt finansierade ersättningssystemet för skördeskador inom jordbruk och trädgårdsodling upphörde 2014. För närvarande erbjuder ett försäkringsbolag skördeförsäkring för jordbruks- och trädgårdsgrödor, men det finns ingen försäkring eller fond för risk för växtskadegörare.
År 2023 fanns det 742 växthusföretag i Finland, och värdet av växthusproduktionen uppgick 2022 till cirka 420 miljoner euro. Växthusproduktionen är således en betydande del av jordbruket och trädgårdsodlingen.
PTT undersökte 30 heltidsverksamma växthusföretagares syn på riskhantering genom intervjuer. Intervjuerna med företagarna kompletterades med intervjuer gjorda med intressenter och en ekonomisk analys. Den idag publicerade utredningen grundar sig på behovet av att få veta om växthussektorn behöver riskhanteringsverktyg för att hantera riskerna med skadegörare. I regeringsprogrammet ingår också en uppmaning att inrätta sjukdomsfonder.
Skadedjursrisker ansågs ofta vara den största affärsrisken
Växthusproduktion innebär många risker, och den globala uppvärmningen och den ökade internationella handeln medför framför allt en ökad risk för nya växtskadegörare. 70 procent av de tillfrågade företagen ansåg att riskerna för växtskadegörare hade ökat under de senaste fem åren inom deras huvudsakliga produktionssektor. Riskerna för skadegörare uppfattades också ofta som den största affärsrisken. Grönsaksodlarna var mer oroade över riskerna än odlarna av prydnadsväxter.
Flera företag beskrev att deras beredskap för att hantera risker med skadegörare främst bestod av förebyggande skötselåtgärder, balansering av ekonomin och av att skapa en ekonomisk buffert. Möjligheten att med ekonomiska medel förbereda sig för stora förluster orsakade av växtskadegörare ansågs dock vara begränsad.
Om en växtskadegörare sprider sig till odlingen uppstår kostnader främst till följd av skördeförluster, vars värde varierar enligt årstidernas säsongspriser. Enligt odlarenkäten skulle i genomsnitt 72 procent av de totala kostnaderna för växtskadegörare komma från skördeförluster och 28 procent från saneringskostnader.
Branschsamarbete i nyckelposition vid eventuell fortsatt beredning
– En viktig slutsats är att företagen generellt sett är mer intresserade av skördeskadeförsäkringar än av fonder, men det kan bero på att fondmodellen är mindre känd. Andra viktiga egenskaper hos riskhanteringsverktyget var omfattningen av förlusttäckningen och den låga kostnaden för deltagande. Det var viktigt för företagen att fonden skulle vara frivillig, säger Päivi Kujala, senior lantbruksekonom på PTT.
För närvarande finns det inga planer på en fond för växtskador inom den offentliga sektorn och inga nya försäkringssystem för växtskadedjur inom försäkringssektorn. Det är svårt för försäkringsbolagen att erbjuda försäkringar mot växtskadegörare eftersom arbetsfördelningen mellan försäkringsbolagen och staten när det kommer till riskfördelningen är oklar. Dessutom är marknaden liten och växthusproduktionen geografiskt koncentrerad. Efterfrågan på jordbruksförsäkringar har också alltid varit relativt låg.
– I den fortsatta beredningen av ett försäkringssystem eller en fond för växtskadegörare är det viktigt att ha en aktiv diskussion mellan växthusnäringens aktörer och att samarbeta med den offentliga sektorn och försäkringsbolagen, säger Johanna Smith, trädgårdsombudman för SLC.
Utredningen har beställts och finansierats av SLC och Handelsträdgårdsförbundet.
Rapporten finns tillgänglig på PTT:s webbplats www.ptt.fi.