Många är de lantbrukare som har historier och minnen från Västankvarn i Ingå. Flera generationer av lantbrukare har inhämtat kunskap om sitt yrke både innanför lantbruksskolans väggar och ute på fälten utanför. En del har hittat sin livspartner på husmodersskolan på andra sidan vägen. Många minns upptåg och kamratskap på internatet Vilan medan andra har klara minnesbilder av lärarna på skolorna.
I mer än hundra år har främst nyländska ungdomar sammanstrålat på Västankvarn för att förkovra sig och i slutändan skapa nätverk som finns kvar många decennier senare. Idag finns inte mycket kvar av den klassiska undervisningen, men däremot finns väldigt mycket annan verksamhet på gården och i dess omedelbara omgivning.
Västankvarn är idag ett av Svenskfinlands viktigaste landsbygdscentrum. Gården ägs av Nylands Nation och förvaltas av Understödsföreningen för Västankvarn skolor. I praktiken sköts gården på samma sätt som ett företag med anställd arbetskraft.
För knappt ett år sedan efterträdde Magnus Grönholm Mikael Jern på posten som vd – eller förvaltare som han själv gärna säger.
– Fast gårdskarl är det jag är mest, skämtar Grönholm.
Grönholm är utbildad agronom och drev tidigare en bokföringsbyrå i Ingå som var specialiserad på lantbruksbokföring. Han växte själv upp på en annan gård i byn Västankvarn och har bott där i nästan hela sitt liv.
– Här har jag sprungit omkring sedan barnsben, säger Magnus Grönholm och tillägger att han därför var relativt väl förberedd på vad arbetet på gården skulle innebära när han tog över.
Inte som på Strömsö
På en gård med 40 byggnader att underhålla är det ändå mycket som kan gå sönder – och det har Grönholm fått märka. Under hans första år har ett flertal vattenläckage inträffat, cirkulationspumpar har gått sönder, en gammal panncentral förvandlats till turkisk bastu, medan en annan panncentral blev inomhusbassäng. Till råga på allt har dricksvattnet också förorenats av kolibakterier.
– Och alltid när det händer något är det förstås Valborg, midsommar eller söndagsmorgon, säger Magnus som bland annat jagat förrymda kvigor tillsammans med sin hustru en tidig söndagsmorgon i augusti.
Efter alla incidenter har Grönholm omformat uttrycket: ”Det gick inte som på Strömsö” till ”Det gick som på Västankvarn”.
Utöver Grönholm har gården åtta anställda som sköter ladugården, växtodlingen, skogen, kansliet och hyresverksamheten. Gården har ett omfattande fastighetsbestånd och hyresverksamheten är en viktig del av ekonomin på gården.
Internatet Vilan står kvar och erbjuder 26 rum och dessutom finns andra övernattningsmöjligheter på gården. Gästarbetare, lägerdeltagare och tillfällig arbetskraft i trakten har ofta hittat tak över huvudet just på Västankvarn. Gården hyr också ut ett antal bostäder för åretombruk.
Sammanlagt finns omkring fyrtio fastigheter på gården varav 23 är uppvärmda. Som värmekälla används flis och värmeverket sväljer omkring tretusen kubikmeter flis per år. Av det kommer ungefär hälften från gårdens egen skog.
Gården producerar också egen elektricitet med hjälp av solpaneler på ladugårdstaket.
Odlingsförsök och spannmålsanalyser
Västankvarn är också starkt förknippad med försöksverksamheten som drivs av Nylands svenska lantbrukssällskap.
Försöksstationen NSL Försök huserar i ett nybyggt laboratorium centralt på gården mellan nämnda Vilan och ladugårdarna. Omkring fyrtio hektar av gårdens åkermark används för försöksverksamheten.
NSL Försök gör odlingsförsök som stöd för rådgivningen och för uppdragsgivare utifrån. Det handlar om sorttestning och om odlingstekniska försök där bland annat bearbetningsmetoder, växtskyddsmedel och gödselgivor testas.
Liknande försöksodlingar finns på Stor-Sarvlaks Gård i Lovisa.
Laboratoriet i Västankvarn betjänar också traktens odlare med spannmålsanalyser.
Bestående kopplingen till utbildning
Undervisningen på gården har ändrat form många gånger under årens lopp. Gården har i hundra år haft en viktig roll för den nyländska landsbygdsungdomens yrkesval.
Fortfarande idag fungerar Västankvarn som undervisningsgård för naturbruksprogrammen på yrkeshögskolan Novia i Ekenäs. Agrologstuderande vistas periodsvis på gården tillsammans med sina lärare och så blir det en del sporadiska besök i ladugården.
Studerande som ska bli skogsbruksingenjörer har flera praktiska kursen i gårdens skogar. De planterar, röjer, avverkar och kör ut virke under ledning av en lärare.
Västankvarn gård samarbetar också med andra utbildningar som yrkesskolan Axxell och Veterinärmedicinska fakulteten vid Helsingfors.
Även om lantbruksundervisningen inte längre är lika aktiv som under förra seklet har gården utvecklats till en samlande aktör inom lantbruksnäringarna. I gårdens fastigheter huserar också bland annat Västra Nylands landsbygdsförvaltning och Skogssällskapet i Finland. Lantbrukssällskapet och LPA har kundmottagning i den gamla lantbruksskolan enligt behov.
Magnus Grönholm drömmer om att utveckla Västankvarn till ett kurscentrum för jordbrukare.
– Idag behövs alltmer fortbildning för att man ska lyckas få ett resultat från jordbruket.
Han noterar också att det görs en hel del forskning i form av slutarbeten på Novia som behandlar intressanta och aktuella frågor inom lantbruk. Den informationen kunde med fördel presenteras också för verksamma lantbrukare.
Arvet efter Lina Sandell
Mycket har ändrat på Västankvarn gård under årens lopp. Utan Lina och Wilhelm Sandell hade verksamheten under dessa år antagligen sett helt annorlunda ut.
– Det var de två som gjorde grunden inte bara till skolan utan till hela byn, sammanfattar Magnus Grönholm.
När Lina Sandell, änka efter maken Wilhelm Sandell, år 1893 donerade hela Västankvarn gård till Nylands nation vid Helsingfors universitet, eller det som på den tiden hette Nyländska Studentafdelningen vid Kejserliga Alexanders-Universitetet, stakade hon ut framtiden för gården för en lång tid framöver.
Villkoret för donationen var ursprungligen att det på gården skulle upprättas en folkhögskola, men ändrades kort därefter till att gälla en lantmanna- och husmodersskola. År 1895 öppnade lantmanna- och husmodersskolan i Västankvarn sina dörrar för de nyländska ungdomarna.
Undervisningen fortsatte under olika namn och i olika former i över hundra år. Namn som Naturbruksinstitutet och yrkeshögskolan Sydväst har passerat revy och sedan 2008 ersatts av yrkeshögskolan Novia, vars campus ligger i Ekenäs. Novia är den enda yrkeshögskolan som utbildar agrologer på svenska i Finland.
Nylands nation upplåter gården för försöksverksamhet och undervisning och låter understödsföreningen sköta driften utan att ha några anspråk på avkastning. Gården har sin egen förvaltning och ekonomi.
I byn Västankvarn verkar fortfarande en av Ingå kommuns grundskolor, Västankvarns skola med årskurserna 1-4.
Jägare, turister och hundar
För att ha flera ben att stå på än det traditionella lantbruket med mjölkproduktion och skogsbruk erbjuder Västankvarn gård idag också gårdsturism, hundlägerverksamhet och en del jaktturism.
Det går också bra att hyra gårdens rökbastu med badbalja för en kväll eller ett veckoslut. Detsamma gäller till exempel Förvaltarvillan som har mötesrum för uthyrning. Kärnan i verksamheten är ändå lantbruket.
– Ladugården är Västankvarns hjärta och försöksgården är lungorna, säger Grönholm.
Då Landsbygdens folk besöker gården står embryospolning på programmet i ladugården. Det innebär vad Magnus Grönholm kallar ”modern husdjursavel”, det vill säga att man flyttar embryon från de avelsmässigt bästa djuren.
– Idén är att få fram de genetiskt sett bästa avkommorna med de bästa egenskaperna, säger veterinären Marja Mikkola, från andelslaget Faba när hon tittar upp från sitt mikroskop.
Faba är ett serviceföretag som erbjuder djurgårdar tjänster i fråga om boskapsavel och djurhälsa. Personalen från Faba har tidigare under dagen utfört själva spolningen i ladugården och sitter nu i förvaltarvillan och undersöker materialet i sitt provisoriska laboratorium.
På en stor gård som Västankvarn finns det alltid nya – och gamla – projekt. Samtidigt som det byggs våtmarker och tvåstegsdiken renoveras det gamla 1700-tals torpet för att kunna ta emot hyresgäster som uppskattar fläktar från en svunnen tid.
Grönholm vill att gården ska utvecklas och hänga med i tiden men samtidigt bevara det gamla och värdefulla. Hans första år på Västankvarn har varit en bergochdalbana med överraskningar av många sorter. Trots alla praktiska problem som uppstått är Grönholm ändå nöjd över sin första tid på Västankvarn.
– Jag ville ha utmaningar och det fick jag, skrattar Grönholm.
Läs också: Vem var Lina och Wilhelm Sandell?
