Efter ihärdigt spårande i snön samt med hjälp av drönare och två jakthundar lyckades Jonas Öhberg i söndags fälla den varg som sannolikt rivit och dödat ett tiotal får på flera olika platser på Åland.
– Det kändes väl som att skjuta vilket djur som helst. Men i det här fallet är det förstås skönt att få bort en varg som vållat stor oro för många människor. Inte bara bönder och fårägare utan alla människor som har djur och nu inte ens har vågat promenera i skogen med sina hundar, säger Jonas Öhberg.
Han bor i Geta på norra Åland och är en erfaren jägare som mest har brunnit för älgjakt. Nu när älgjakten stoppats på stora delar av Åland på grund av den svaga älgstammen har han bland annat jagat räv och även skjutit en del rådjur.
Men när också Åland fick snö i mitten på förra veckan såg han och andra jägare äntligen en riktig chans att kunna spåra upp den varg som flera gånger synts i Geta och som under sensommaren och hösten misstänks ha dödat närmare tiotalet får i Finström Svartsmara och på Hammarland Äppelö, som också gränsar till Geta.
Jonas arbetar som elektriker på JFS el & energi och redan innan han i torsdags och fredags åkte till jobbet i Mariehamn var han ute och sökte vargspår i snön.
På lördagsmorgonen spårade han ytterligare ca 15 km ut mot Norrhavet, men utan att hitta spår.
Drönare och tränade hundar
Vid 7-tiden på söndagsmorgonen var han åter i farten och såg då färska spår som gjorde att han tillsammans med förberedda jaktkamrater kallade ihop över 30 jägare som placerades ut på strategiska platser.
De kontaktade också Peter Sjöberg som kom med sin kamerautrustade drönare samt hundägarna Filip Blomberg och Rickard Widberg med jakthundarna Ayla och Leia.
Även Conny Sjöholm var på plats med sina två stövare för att snabbt kunna släppa dem och hjälpa till om det behövdes.
Jonas Öhberg vet om att det exempelvis i Österbotten har varit problem med älgjakten när jakthundarna inte vågat spåra älg på grund av doft från varg eftersom hundar har en rädsla för vargar.
– Men Ayla och Leia är tränade hundar och inte rädda när de är tillsammans. Då stöder de varandra, förklarar Jonas.
Vargen rörde sig ”sakta och lugnt”
Ändå dröjde det flera timmar innan hundarna hittade vargens lega och började skälla. För att få bättre överblick gick Jonas Öhberg då upp på ett berg.
Han berättar att vargen rörde sig i en åtta och verkade vara på väg bort från honom innan han hörde att hundskallet började närma sig.
Vid halv tre-tiden på söndagseftermiddagen fick han en första glimt av vargen när den rörde sig på ett berg, men sedan på nytt försvann in i skogen.
Plötsligt kom vargen ändå fram på en öppen plats. Jonas kunde följa den med blicken medan den förflyttade sig ca 100 meter.
– Sen stannade den precis bakom ett träd så jag måste ta två steg åt sidan för att få rent skott.
Från 70 meters håll träffades vargen snett framifrån precis bakom bogen i lungorna. Vargen kunde sedan springa ca 40 meter innan den segnade ned och inte längre rörde sig.
Efter jakten kunde Jonas på bilder från drönaren se hur vargen hade rört sig ”sakta och lugnt” i skogen även när hundarna skällde.
Med tanke på det stora arbete han under flera dagar lagt ner för att spåra vargen var det inte mer än rätt att han själv också fick möjlighet att fälla vargen.
Blir dragplåster för jaktmuseet?
Vargkroppen som vägde 44,5 kilo överlämnades till landskapets miljöbyrå. Djuret flåddes snabbt och skinnet togs om hand av konservatorn Erik Raitanen från Föglö.
Tanken är att han ska stoppa upp vargen som sedan ställs ut i Ålands jakt- och fiskemuseum i Eckerö Käringsund.
– Men något beslut om detta har ännu inte fattats, påpekar Robin Gustavsson som är jakthandläggare vid miljöbyrån.
Den varg som fälldes i Hammarland 2019 vägde två kilo mindre än vargen som sköts i Geta. Även den vargen stoppades upp av Raitanen och finns nu utställd i Ålands museum i Mariehamn.
Landskapets jaktförvaltare Roger Juslin berättar att vargens kropp sänds till Livsmedelsverkets laboratorium för DNA- och andra prover som en del av forskningen om varg.
Enligt Juslin är vargen som sköts i Geta sannolikt den enda som i höst har vistats på Åland, men läget kan snabbt förändras när isarna lägger sig.
Ny ”själsfrid” för många djurägare
Jonas Öhberg påpekar att det inte enbart för fårfarmarna utan för alla djurägare och andra människor är bra att vargen nu är borta.
Men särskilt just lammuppfödarna har hela hösten haft en gnagande oro så länge de haft sina djur på bete.
Efter vargattackerna stallade många in sina får tidigare än vanligt eller flyttade dem närmare hemknutarna.
– Ändå var det med väldig oro som man varje morgon gått ut till betet för att försäkra sig om att allt är bra med djuren, berättar en fårfarmare.
Ålands fåravelsförenings rådgivare Mia Söderdahl som var en av de allra första på plats när vargen i augusti rev Ulf Vests får i Finström Svartsmara tog i höstas in sina får tidigare än vanligt för att ”få själsfrid”, som hon uttrycker saken.
– Det blev både en oro och ett extrajobb att se till djuren. Nu känner jag mig så lättad när vargen är skjuten, kommenterar Mia.