Vetepriset söker sig uppåt, men fortsatt stora lager och väderfenomen frambringar osäkerhet. Geopolitiska spänningar och tullpolitik både i EU och USA skapar oro på marknaden.
Vetepriset på Chicagobörsen har ökat med 13 procent sedan årsskiftet. Prisuppgången förklaras av en starkare amerikansk export samt oro för hur höstvetet skall klara vintervädret och den pågående torkan på Great Plains i USA. De högre priserna i USA avspeglas nu i Europa. Samtidigt kan stora osålda lager av vete och korn i Europa verka prisdämpande.
Också i Europa skapar vintervädret osäkerhet. I Ukraina befaras utvintring till följd av istäcke på åkrarna, och höstvetet står för cirka 95 procent av landets veteskörd. I Polen och Baltikum pekar prognoserna på något mindre skördar är väntat, medan översvämningar har orsakat problem i Frankrike och Tyskland. I Ryssland bedöms skördepotentialen för närvarande som god, men situationen kan fortfarande förändras.
Små prisrörelser uppåt
På tisdagen stängde börsen med ett vetepris för majterminer på dryga 197 euro per ton, jämfört med 191 euro vid årsskiftet. Förra veckan avslutades med ett pris på knappt 197 euro för marsterminer – den högsta nivån sedan november – som dock den här veckan är nere i 195 euro.
Utbudet av raps har ökat, men de utgående lagren i förhållande till konsumtionen stiger endast marginellt och ligger fortfarande på en lägre nivå än under 2022 och 2023. Rapspriserna är på väg uppåt, vilket innebär att fjolårets nedåtgående trend har brutits. Priserna fluktuerar fortfarande på börsen men har närmat sig 500 euro per ton. Rapsterminerna för maj noterades till 490 euro, jämfört med 444 euro vid årsskiftet.
Prisrörelserna på vetemarknaden påverkas inte enbart av väderförhållanden utan också av förändringar i euro–dollarkursen samt av geopolitiska spänningar. Efter att USA:s högsta domstol slog ner delar av president Donald Trumps tullpolitik har nya importtullar på 10 procent införts med stöd av annan handelslagstiftning. Syftet uppges vara att stärka amerikanska arbetare, jordbrukare och producenter.
Ukrainas spannmålsproduktion ligger enligt uppgift nära normala nivåer. Samtidigt bidrar oro för en möjlig militär eskalering mot Iran till att oljepriset befinner sig på den högsta nivån på sju månader.
Rekordskörd globalt – press på EU-marknaden
Enligt USA:s jordbruksdepartement USDA väntas den globala veteproduktionen öka med 41 miljoner ton till rekordhöga 842 miljoner ton under innevarande år. Samtidigt ökar konsumtionen, vilket innebär att lagren ökar med endast 18 miljoner ton. Låga priser gör dock att den globala vetearealen troligtvis minskar. Produktionen förväntas därmed sjunka med omkring 2 procent säsongen 2026/27.
Även inom EU väntas vete- och kornproduktionen minska under skördeperioden 2026/27. Den totala odlingsarealen uppskattas ändå uppgå till cirka 21,5 miljoner hektar. Skörden förväntas bli mindre än i fjol men fortfarande ligga över tioårsgenomsnittet.
Veteexporten från EU bedöms bli lägre än tidigare beräknat. Säsongen 2025/26 väntas dock bli starkare än 2024/25. Kornexporten utvecklas bättre tack vare efterfrågan i Mellanöstern, men räcker inte för att fullt ut balansera marknaden.
Vetebalansen inom EU för 2025/26 förblir ansträngd, eftersom efterfrågan och exporten inte fullt ut motsvarar den stora skörden. Prognoserna för 2026/27 pekar på fortsatt stora lager, och spannmålspriserna i Europa väntas därför förbli relativt stabila under de kommande månaderna – med risk för nedgång mot sommaren.
Gödselimporten kollapsade – industrin hänvisar till marknadsmekanismer
Världsmarknadspriset på gödsel är för närvarande lågt, dock inte inom EU. Naturgaspriset påverkar kostnaderna, men även EU:s ”koldioxidtull” CBAM som tillämpas sedan årsskiftet, samt höjda importtullar på produkter från Ryssland och Belarus har betydelse.
Enligt EU-kommissionens statistik var importen av kvävegödsel i januari över 80 procent lägre än i januari året innan. Jordbruksorganisationen Copa-Cogeca menar att utvecklingen visar att CBAM riskerar att destabilisera jordbruket och marknaden, och kräver därför att tullarna på gödsel skall slopas.
Gödselindustrin invänder att importen i december var 140 procent högre än i december året innan, eftersom aktörer tidigarelagt sina inköp i syfte att förekomma CBAM. Mellan december och januari föll importen därmed från 2,5 miljoner ton till 180.000 ton.
Branschföreträdare tillbakavisar även uppgifterna om att CBAM skulle leda till kraftiga prisökningar. Yaras kommersiella direktör Roland Westerberg uppgav nyligen under ett odlarmöte att gödselpriset styrs av utbud och efterfrågan och att eventuella prisförändringar väntas bli måttliga.