Det danska jordbruket står inför en rad generationsskiften och ett växande antal gårdar kommer sannolikt att säljas till utomstående köpare. Regeringen vill därför begränsa möjligheterna för utländska aktörer att förvärva jordbruksmark.
Enligt en statistik från det danska mat- och jordbruksministeriet äger i dag cirka 300 utländska företag sammanlagt 16.800 hektar jordbruksmark i Danmark. Därutöver ägs 49.700 hektar mark av 1.750 personer med utländskt medborgarskap.
Det innebär att 66.500 hektar mark, motsvarande 2,5 procent av den danska jordbruksmarken, befinner sig i utländska händer. Största delen av de ifrågavarande markägarna är skrivna i EU men en femtedel av ägarna befinner sig i tredjeländer.
Det låter inte mycket men siffran ökar långsamt på ett sätt som väcker en viss oro. Jordbrukets branschorganisation Landbrug & Fødevarer poängterar att den danska jordbruksmarken är en värdefull tillgång som helst borde bevaras i nationell ägo.
Danmarks ekologiska jordbruksfond har likaså bekymrat sig över trenden. Fondens direktör Kim Qvist förundrar sig över att utländska investerare fritt kan köpa jordbruksmark medan stränga restriktioner gäller för varje utlänning som vill köpa en sommarstuga.
Frågan är hur intresserad en utländsk köpare är att främja lokal biologisk mångfald, skydda grundvattnet eller värna om ekologin. Problemen blir knappast färre om kapitalstarka investerare tar över marken, varnar Qvist.
Nu har jordbruks- och matministern Rasmus Prehm tillsatt en tvärministeriell arbetsgrupp med uppgift att utreda frågan. Experterna ska granska möjligheten att begränsa rätten för utländska fonder och investerare att köpa jordbruksmark.
Enligt Prehm har genomsnittsåldern inom den danska jordbrukarkåren stigit till 56 år och trenden fortsätter. Fram till 2030 blir statistiskt sett omkring 3.000 generations- och ägarskiften aktuella.
Det kan medföra förändringar inom landets jordbruk. Enligt ministeriet ökar andelen utländska ägare inte dramatiskt men det är viktigt att följa med läget. Utländska ägare är skyldiga att följa miljö- och klimatreglerna oavsett nationalitet, påpekar ministern.