Foderläget är mycket dåligt på många gårdar med mjölkproduktion i Nyland. Den första vallskörden blev lyckad, men minimalt med nederbörd under senare delen av sommaren har gjort att den andra och tredje skörden har blivit verkligt liten. På en del gårdar kan det hända att fodret tar slut redan under vårvintern.
Kim Wickström som driver en gård med 200 mjölkkor i Sibbo har under sommaren fått ägna mycket tid åt ringa runt till olika gårdar och försöka hitta vallar som kunde skördas.
– Vi har ungefär skördat alla skyddszoner och trädor inom femtio kilometers radie som vi fått reda på och som inte har varit slagna, berättar Wickström.
Då LF ringer upp håller han som bäst på att förbereda arbetet för att kunna skörda en 20 hektars klövervall som ligger i Högfors, 65 kilometer från gården i Sibbo.
– Vi kommer att åka upp med två balmaskiner och lavett. Med lavetten kör vi balarna till åkerkanten, varifrån de sedan transporteras med långtradare hem till gården.
Kostnaderna blir förstås höga, men det är enda sättet att få tillräckligt med ensilage inför vintern. Den första vallskörden lyckades på gården, men eftersom det regnade väldigt lite efter det så blev både den andra och tredje vallskörden misslyckad.
– Det blev bara en till två rundbalar per hektar så det var ju nästan ingenting, säger Wickström.
Förutom det han själv har lyckats bala så har han köpt in 1.000 balar. Med den fodermängden som finns på gården tror Wickström att han kommer att klara vintern, även om kvaliteten till stora delar är dålig.
– Mycket av det som vi balat är bara överlevnadsfoder. Medelproduktionen för mjölken kommer nog att sjunka i vinter. Och så blir jag nog tvungen att slakta ut en del sämre djur, bedömer Kim Wickström.
Gäller att se till att alla får foder
Situationen är lite liknande för Nina Mannström som har en mjölkgård i Karis. Hon betecknar vallskörden i år som urusel.
Hon har talat med andra mjölkproducenter som inte har foder längre än till mars-april. Själv tror hon att fodermängden på den egna gården nu räcker till för mjölkkorna, men för ungdjuren finns det inte tillräckligt.
– Den första skörden blev bra. Men den andra skörden som balades har vi i praktiken redan använt upp. Inför den tredje skörden gödslade vi som vanligt för att få någon tillväxt, men på grund av torkan vissnade allt ner. Och nu är det för sent. Hösten är här och då slutar tillväxten av vallen, det kan vi inte rå på.
Nina Mannström har lyckats bala en del från andra gårdar i trakten, det handlar om trädor eller vallar från ekogårdar.
– Det var varit ett detektivarbete varje dag, att försöka hitta vallar som skulle kunna skördas.
Hon betonar att det är viktigt att se till att alla gårdar får foder. Det gäller att inte bara se till den egna gården utan försöka hjälpa också andra gårdar som har problem att få ihop tillräckligt med foder.
– Den största resursen vi jordbrukare har är varandra. De kan dra ner på priserna, göra stödsystemen och reglerna svåra, men de kan inte komma åt vår gemenskap. Därför är det viktigt att vi jordbrukare värnar om varandra.
Betsnitsel kan komplettera
Att vallskörden varit bättre på annat håll i landet kan lätta upp situationen på sydkusten. Det märks till exempel genom att det i år finns mer betsnitsel på marknaden i södra Finland.
Betsnitseln kommer från sockerbetsfabriken i Säkylä i Satakunda. Men den skrymmande betsnitseln är inte billig att transportera. Enligt Nina Mannström kostar frakten till Karis lika mycket som priset för själva varan.
Bristen på foder gör att gårdarna kommer att mönstra ut en del av sina besättningar. Det leder i sin tur att köerna till slakterierna kommer att bli långa.
– Och det kommer väl att göra att slaktpriset på nötkött sjunker igen, vilket är tråkigt efter att de nu stigit ett tag, konstaterar Mannström.
Lokala variationer kan vara stora
I Ingå varierar läget för vallskörden mellan gårdarna. Lokala regnskurar har haft stor betydelse.
SLC:s fullmäktigeordförande Kristian Westerholm, som har mjölkproduktion på Brännbolsta gård i Ingå, har skördat ungefär 120 lass med pickupvagnen i år, då det skulle behövas 170 lass för att klara mjölkbesättningen genom vintersäsongen.
Orsaken är den samma som på många andra gårdar, den andra och tredje skörden misslyckades totalt. På Brännbolsta gård föll det bara 12 mm regn i augusti. Kristian Westerholm skall under de närmaste dagarna köra upp till Karis-Lojo för att skörda en klövervall, vilket förbättrar situationen något.
På Västankvarn gård som ligger bara fem kilometer från Brännbolsta är läget något bättre. Några lämpliga regnskurar efter första och andra skörden gjorde att tillväxten kom i gång. Den tredje vallskörden som togs denna vecka gav ungefär 40 lass med pickupvagnen.
Det borde enligt Västankvarns verkställande direktör Magnus Grönholm göra att gården klarar foderbehovet under vintern. Halm- och kornskördarna blev också rätt goda, vilket gör att foderblandningarna kan göras om ifall det blir knappt med ensilaget mot våren.