Plywoodfabriken i Joensuu har snurrat på i över ett århundrade. Idag är fabriken i UPM:s besittning och inriktad på fordonsgolv och isoleringsmaterial som produceras av lokal björk.
SLC:s skogliga ungdomsutbildning begav sig i januari till Joensuu, där vistelsen påbörjades med ett besök på UPM:s plywoodfabrik som ligger endast ett stenkast från stadens tågstation.
Plywoodproduktionen här inleddes redan 1918 och idag är det UPM som håller i trådarna.
– Vår verksamhet är uppdelad i elva olika områden varav UPM Plywood är inriktat på plywood och faner för byggande, fordonsgolv, parkett och isoleringsmaterial för LNG-fartyg, berättade fabrikschef Antti Rinkinen då gruppen samlats och rustats för en fabriksvandring.
UPM har 54 produktionsanläggningar på olika håll i världen, men hälften av omsättningen kommer från Europa. Plywoodavdelningen har sju fabriker i Finland och Estland samt sysselsätter 1.500 personer.
Lokala björkskogar står för råvaran
Fabriken i Joensuu är fokuserad på björk och är med sin produktionskapacitet på 55.000 kubikmeter färdig produkt per år den minsta anläggningen.
– Det här beror på att vi har en naturlig närliggande källa av björk som ganska väl motsvarar och bestämmer produktionens behov. Men eftersom vi är inriktade på specialprodukter för diverse olika kunder klarar sig fabriken bra.
Fabriken i Joensuu inriktar sig på produktion av golv för transportfordon och isoleringsmaterial för LNG-fartyg och anställer 200 personer. De flesta produkter vidareförädlas genom specialytbehandling, bearbetning och lackering.
Trots att UPM Plywood hanterar även granplywood, granfaner och värmeformbart trämaterial ligger fokus i Joensuu på ytbehandlat och icke-behandlat björkfaner.
Som material är granfaneret tjockare, medan björken i sin tur är ett starkare material. Fabrikens så kallade Wisa-plywoodprodukter produceras för LNG-fartyg, trailrar, släpvagnar och paketbilar.
Fabriken i Joensuu använder 130.000 kubikmeter björkstock årligen som härstammar från ett 100 kilometer stort område runt Joensuu. Enligt Rinkinen handlar det om utmärkta björkskogar som i kombination med en avsaknad av konkurrenter i regionen skapar gynnsamma förhållanden.
– Det här är något som accentuerats under senaste år. Vi importerade knappt något ryskt trä före Ukrainakriget så det har inte inverkat på oss överhuvudtaget. Tvärtom har det i sig tragiska kriget haft positiva effekter för oss eftersom den ryska konkurrensen fallit bort från den europeiska marknaden.
Från skog till produkt
Produktionsprocessen inleds då råmaterialet hämtas från skogarna i Norra Karelen till fabriken där stockarna sedan organiseras i knippen och vägs.
De spädaste träden som godkänns omfattar 18 centimeter och de grövsta 60 centimeter i diameter, och de tyngsta knippena väger cirka 30 ton.
Efter vägningen placeras stockarna i vattenbassänger där de ligger i två dygn. Sedan avbarkas de och sågas i längder på 1,3 eller 1,6 meter. För att producera 1 kubikmeter färdigt material behövs 3 kubikmeter virke.
Processen inleds med att stockarna svarvas till en fanertjocklek på 1,5 millimeter. Produktionskapaciteten uppgår här till 2,5 kilometer i timmen.
Faneret passerar en tork samt automatiserad kvalitetskontroll och beskärning. Därefter limmas faneret i kors och pressas för att åstadkomma plywoodskivor, varefter kanterna slipas jämna.
Slutligen sker även olika förädlingsprocesser där plywoodprodukten exempelvis kan ytbehandlas. Sedan staplas de färdiga skivorna – färdiga för leverans.
