Den tyska sockerindustrin och betodlarna uppmanar det tyska ordförandeskapet att definitivt avskaffa alla kopplade CAP-stöd för jordbruket. Enligt sockerbranschen förvränger stöden den fria konkurrensen inom EU.
De tyska betodlarna känner sig förfördelade. Branschen måste hävda sig på en europeisk marknad där konkurrensen är allt annat än fri, klagar VD Peter Kasten från den regionala betodlarorganisationen i Rheinland.
I en intervju för den tyska nyhetsbyrån DPA kritiserar Kasten de brokiga subventionerna inom EU. Sockerproduktionen i ett stort antal länder hålls vid liv med produktionskopplade stöd fastän konkurrenskraften saknas. Det går inte i längden.
Den tyska sockerbranschen har nyligen lanserat kampanjen #WirsindZucker (vi är socker). Kampanjmakarna klagar över att sockerproduktionen i många EU-länder får rikliga subventioner via kopplade stöd medan Tyskland blir utan.
Vi har ingen chans att kompensera skillnaden. Fortfarande har elva medlemsländer tillstånd att subventionera sin betodling. Det motsvarar nästan en tredjedel av den europeiska odlingsarealen. Systemet är ruttet och orättvist, heter det i motiveringarna.
Finland får kopplade stöd
De produktionskopplade sockerstöden landar framför allt i de östeuropeiska EU-länderna. Av de gamla EU-länderna får Finland, Italien och Spanien kopplade stöd. Bidragets storlek varierar beroende på land mellan 630 euro per hektar till 90 euro per hektar (Finland).
Den tyska sockerbranschen lobbar hårt för att få bort de kopplade stöden. Tyskland avvecklade sina produktionskopplade stöd redan 2013. Det vore inte mer än rättvist om alla länder skulle behandlas lika, lyder budskapet till Bryssel.
Branschen vill smida medan järnet är varmt och pressar på en gemensam lösning under höstens tyska ordförandeskap. Den tyska jordbruksministern Julia Klöckner har i flera repriser kritiserat EU:s kopplade produktionsstöd.
Redan i fjol krävde Klöckner en fullständig avveckling av alla kopplade direktstöd inom jordbruket. Hon har redan hunnit avvisat ett förslag att främja den spirande sydösteuropeiska sojaodlingen med hjälp av kopplade stöd.
Kritik mot dispens för neonikotinoider
De tyska sockerbetsodlarna förargar sig också över att så många nöddispenser fortfarande beviljas för neonikotinoider inom sockerbetsodlingen. EU-kommissionen torde senast ha beviljat undantagslov för tretton länder.
Denna höst planerar den franska regeringen nöddispens på upp till tre år för att igen göra det möjligt att sätta in neonikotinoider inom sockerbetsodlingen. De franska majsodlarna ser också ett växande behov för neonikotinoider i sina kulturer.
Sockersektorn är en viktig näring inom det franska jordbruket och tryggar tiotusentals jobb på landsbygden. Efter två heta och torra somrar har betodlarna fått stora problem med bladlöss, som gnagar i sig 30 till 50 procent av skörden.
Frankrike förbjöd samtliga fem neonikotinoider från början av september 2018. Landet skulle presenteras som en föregångare inom det icke-kemiska jordbruket. I EU ställdes ”bara” tre neonikotinoider på förbudslistan.
Nu kryper den franska regeringen till korset och förordar dispens för sockerbetsodlarna. De tyska betodlarorganisationerna undrar vad fransmännen har för sig. Tyskarna lobbar häftigt mot den franska dispensen, då lika regler borde gälla i hela EU.