Ett 60-tal växtförädlare ska tillsammans utveckla en ny vetesort som är resistent mot fyra skadliga svampsjukdomar. Sorten tas fram med hjälp av gensaxen Crispr/Cas och bygger på vetets inbyggda försvarsmekanism.
Det är unikt att så många växtförädlare samlas inom ett och samma projekt. Både stora och små förädlare jobbar för samma mål – från Bayer Crop Science till mindre familjeföretag som Nordsaat Saatzucht GmbH.
Projektet går under namnet Pilton och ska resultera i ett vete som är resistent mot brunrost, gulrost, fusarium och septoria. Det breda samarbetet kan givetvis också uppfattas som en signal till EU-politikerna att äntligen sätta fart på gensaxen.
Med hjälp av den nya vetesorten ska forskarna testa resurssparande sorter i kombination med ett produktivt jordbruk. Konkret ska projektet ta reda på hur mycket växtskydd det går att spara in med ny växtförädlingsteknik.
Förlängd skyddsmekanism
Dagens konventionella vete utvecklar en egen, naturlig skyddsmekanism mot svampsjukdomar. Nackdelen är att resistensen avtar under säsongen. Motreaktionen försvagas så mycket att svamparna går till angrepp om grödan inte besprutas.
Det vill forskarna förhindra. Den avtagande resistensen beror på en repressor, ett protein. Genom att undertrycka denna skyddsmekanism går det att förlänga växtens egna, aktiva skydd mot patogener, så att skyddet upprätthålls.
För ändamålet måste gensaxen skära DNA-strängen på ett ställe där repressorgenen sitter. Den påföljande reparationen framkallar en funktion som stoppar repressorn. Växtens försvar mot svampar fortsätter och förblir aktiverat mot fortsatta patogenangrepp.
Samma ingrepp går att tillämpa mot flera patogener samtidigt. Det innebär att vetet kan utrustas med ett effektivt skydd mot såväl brunrost, gulrost, septoria som fusarium, alla på en gång. Skyddet blir bestående.
Laboratorieförsök har visat att konceptet fungerar. Härnäst ska metoden testas i växthus och kylkammare. Denna fas varar sannolikt fyra eller fem år. Därefter blir det dags att flytta ut piltonvetet till friland.
Det resistenta vetet måste visa vad det kan i realistiska förhållanden ute i det fria. Grödorna ska klara väder och vind, varierande temperaturer och måste givetvis försvara sig mot svampar. Forskarna kontrollerar att vetet är stabilt och klarar sig ute på fältet.
Varmare klimat kräver nya sorter
Det går att förädla alla vetesorter på samma sätt, så att de blir resistenta mot svampsjukdomarna. Enligt forskaren Anja Matzk vid Head Plant Biotechnology utför forskarna en procedur som naturligt vete också skulle klara av.
Det är fullt möjligt att förädla in samma egenskaper hos vetesorter med hjälp av klassiska metoder. Nackdelen är att proceduren dröjer många år. Fördelen med gensaxen är dess snabbhet.
Bonden Klaus Wagner följer noga med försöket i egenskap av ordförande för utsädesfrågor inom producentorganisationen DBV. Han utgår från att växtodlingen kommer att möta svåra utmaningar under de kommande åren.
Klimatet blir torrare, hetare och råare. EU begränsar snart användningen av växtskyddsmedel till ett minimum. Då måste nya och härdigare sorter utvecklas för att anpassa grödorna till en förändrad situation.
Enligt forskarna förefaller inställningen till gensaxen att förändras till det bättre. De nya växtförädlingsmetoderna väcker större förståelse än tidigare och kraven på en översyn av EU:s gentekniklagstiftning har stärkts.
Ett av målen med Pilton är att påverka opinionerna, medger Stephanie Franck som är ordförande för de tyska växtförädlarnas riksförbund. De europeiska förädlarna hoppas på en politisk omprövning av gensaxen inom en snar framtid.