– Ett mörkt år för potatisodlingen, konstaterar Ålands potatisodlarförenings ordförande Jonas Lundberg i Finström Mangelbo efter sommarens långvariga torka och hetta.
– Låg skörd och många små potatisar, säger Jonas Lundberg och påpekar att potatisodlingen drabbas också för dem som haft möjlighet att konstbevattna även om bevattningen haft en viss positiv effekt.
– Men när det blir upp mot 30 grader orkar potatisen i alla fall inte växa.
På mullrika marker ser det i alla fall lite bättre ut, åtminstone för löken tycker Lundberg. Och om det kommer regn senare i sommar kan möjligen också potatisskörden bli lite bättre än det just nu ser ut.
– Där potatisblasten är grön finns det fortfarande en chans att regn hjälper upp situationen, men blasten har redan börjat vissna, säger Lundberg som också är viceordförande i Ålands producentförbund och suppleant i SLC:s styrelse.
Regnet ingen räddning
På söndagskvällen fick Åland sitt första egentliga regn på mycket länge, men i så små mängder att det egentligen inte har någon betydelse för växtodlingen. Mest fick Mariehamn och Eckerö med upp emot 15 millimeter, men exempelvis Ingby och Jomalaby endast några kilometer norr om Mariehamn fick bara 1 respektive 3 millimeter.
För att hjälpa jordbrukarna beslöt landskapsregeringen den 27 juli att undantagsvis för år 2018 tillåta större vattenuttag från sjöar som användas för bevattning.
Nu krävs ingen miljögranskning för uttag av bevattningsvatten om det sammanlagda årliga vattenuttaget sänker sjöns yta med högst 25 procent mer än det som anges i den gällande landskapsförordningen om miljöskydd.
Kravet är i stället att den som gör vattenuttaget bedömer att sjön inte tar skada för framtiden och på förhand informerar Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet ÅMHM.
Förordningen träder av tekniska skäl i kraft först den 1 september, men bevattning enligt de nya uppluckrade villkoren får enligt landskapsregeringens beslut ske redan nu.
Vass blir hästfoder
ÅPF:s vd Henry Lindström ser det som ”jättepositivt” att landskapsregeringen tillåter större bevattningsuttag från de åländska sjöarna. Han har också förståelse för att landskapsregeringen ännu inte ”slagit på stora trumman” med beslut om krisåtgärder för att hjälpa de drabbade jordbrukarna.
– I dagsläget är det svårt att överblicka vilka åtgärder som behövs. Det är först när man sett det faktiska behovet som anpassade åtgärder kan sättas in.
Lindström försöker för sin del hjälpa upp fodersituationen genom att göra småbalar av vass till hästfoder.
– Det är vass som jag slagit varje år utan att tidigare använda som foder. Tack vare att det är färsk vass vet jag att hästarna äter det fast de inte gillar gammal vass.
Bedrövligt med löken
En av dem som inte har någon glädje av de utökade bevattningsmöjligheterna är Jörgen Blomqvist i Hammarland Sålis.
I anslutning till hans odlingsmarker finns inga sjöar och den bevattningsdamm som han grävde för några år sedan har inte varit till någon större hjälp. Just i år odlar han nämligen spannmål vid dammen medan lök- och potatisodlingarna finns längre bort.
– Det är bedrövligt. I fjol fick vi lökskörden förstörd på grund av gråmögel och fast det nu skulle börja regna är det för sent att rädda årets sättlöksskörd. Det börjar bli motigt, konstaterar Blomqvist och påpekar att läget kan vara ännu värre för djurbönderna.
Liksom Jonas Lundberg menar Blomqvist dock att regn ännu kan hjälpa upp chipspotatisen om blasten inte redan har hunnit torka.
Chipspotatis i dvala med löken kan frodas
Men för alla odlare på Åland är läget inte lika bedrövligt.
– Det har varit mycket arbete, men där det funnits tillräckligt med vatten för bevattning kan det bli riktigt fina skördar. Framför allt beträffande löken, som trivs i värmen bara den får vatten, förklarar Ålands hushållningssällskaps specialodlingsrådgivare Dennis Grönroos.
Däremot har förutsättningarna varit sämre för potatisen.
– Den trivs inte i värmen utan går i dvala när temperaturen stiger över 24 grader.
Första tröskningarna
I Jomala Ingby tröskade Erik Ekström redan förra fredagen det första kornet. Han driver ett så kallar kvighotell som föder upp kalvar för försäljning till åländska mjölkgårdar.
Han har tidigare i sommar tagit en del av sin spannmålsskörd till ensilage och räknar med att i dagsläget ha klarat 85 procent av det kommande årets foder för sina 270 djur.
Guy Söderlund i Saltvik Ovanåker brukar alltid vara tidig med tröskningen och i tisdags hade han börjat med höstrågen.
– Skörden blir kanske lite mindre än normalt, men det är lite för tidigt att säga ännu, var hans snabba kommentar innan tröskandet fortsatte.