Tröskningen inleddes i slutet av juli med vallfrö, höstraps och höstvete. Från och med början av augusti har även tidig korn, råg, ärt och kummin tröskats. Hittills har 15 % av den skördeklara arealen tröskats, vilket tidtabellsmässigt ligger i linje med genomsnittet, skriver ProAgria i sin växtodlingsrapport.
Hittills har skördarna varierat kraftigt från gröda till gröda. Höstveteskördarna har varit goda, medan särskilt kornet och ärten tagit skada av de rikliga regnen i juni.
Tröskningen av råg och höstvete är drygt halvvägs, och 70 procent av kumminet har tröskats. Höstrapsen och höstrybsen är på vissa håll helt färdigtröskade, medan arbetet i andra regioner nyligen inletts.
Av vårsäden är kornet längst hunnet, med cirka 15 procent av arealen tröskad. Havren ligger på knappa 10 procent. Beträffande vårvetet har arbetet knappt påbörjats, förutom vid sydkusten där 5-10 procent av arealen är tröskad.
Drygt 5 procent av ärtarealen har tröskats, främst i Kymmenedalen där en tredjedel av arealen är avklarad. Tröskningen av åkerböna, vårrybs och vårraps har ännu inte påbörjats, och väntas tidigast i början av september.
Tröskningsarbetet har i någon mån försvårats av åskväder som gjort att ogräset vuxit till sig och grödorna lagt sig platta vilket försvagar skördekvaliteten. Nästan hälften av ärtarealen utgörs av liggsäd, liksom en tredjedel av rågen och cirka 15 procent av rybsen. Beträffande korn, havre och vårvete har 5-10 procent kroknat.
Utmanande sommarväder har försvagat skördeutsikterna
Den kalla och regniga försommaren samt den långa värmeböljan i juli har påverkat skördeutsikterna negativt. Sådden försenades av det kalla och våta vädret, och det rikliga regnet har gjort att grödorna ställvis gulnat. De kraftiga åskskurarna har lämnat vatten på åkrarna vilket lett till problem särskilt för korn, ärter och potatis.
Under växtperioden har det på flera håll regnat över 250 mm – i Kymmenedalen upp till 400 mm. Enligt Meteorologiska institutet har nederbörden sommartid under de senaste 30 åren uppgått till i snitt 200 mm.
Värmeböljan i juli stressade växterna, förkortade blomningen, försämrade kärnfyllningen och orsakade för tidig mognad. Detta har lett till mindre kornstorlek i spannmål och undermåligt utvecklade frökapslar hos oljeväxterna. Sent sådda och svaga bestånd har drabbats särskilt hårt och torkade nästan helt bort.
Däremot ser skördeutsikterna för höstsäden betydligt bättre ut än i fjol. Skörden per hektar för råg och speciellt höstvete uppskattas vara 20-30 procent bättre än genomsnittet under de senaste fem åren. Däremot varierar kvaliteten, då hektolitervikten och proteinhalten i höstvetet på vissa håll är låga. Mer exakta uppgifter kommer alltefter att tröskningsarbetet fortskrider.
Bland vårsäden ser vårvetet och havren ut att ge bäst skörd, medan kornet blir svagare. Korn och havre dras ställvis med små kärnor med en låg hektolitervikt.
Sjukdomstrycket ökade mot slutet av växtperioden, men rödmögel har ännu inte observerats.
Vallskörden har varit god
Fodervallarna växte bra under den fuktiga och svala försommaren. Första skörden gav god mängd och kvalitet, men viss variation. På en del gårdar försvårades skörden av regn, vilket försämrade kvaliteten.
Andraskörden togs på de flesta håll i slutet av juli med goda resultat. Efter andraskörden har vallen kommit i gång bra, och även den tredje skörden ser lovande ut.
Dock kommer inte alla gårdar att skörda en tredje gång, utan detta planeras för ca 35 procent av odlingsarealen.
Höstgrödornas arealer i stort sett oförändrade
Sådden av höstgrödor inför 2026 års skörd har inletts. Arealen påverkas av väderförhållandena samt andelen åkermark som frigörs i och med tröskningen. Arealen väntas ligga på ungefär samma nivå som i fjol, då samma gårdar ofta odlar höstgrödor från år till år.
Höstrapsen och höstrybsen såddes under första halvan av augusti, men arealen ser ut att bli 10-20 procent mindre än i fjol på grund av brist på lämpliga fält och besvikelser beträffande avkastningen.
Höstspannmålen intresserar alltmer tack vare bättre avkastning och väderresistens. I jämförelse med vårsäd förmår höstsäden utnyttja den tidiga växtsäsongens fukt effektivare, och tål även torka och väta bättre.
Rågsådden är även i gång, medan höstvetet sås i början av september. Såtiden har en stor inverkan på höstgrödornas framgång – sent sått höstvete klarar vintern sämre och startar långsammare på våren.
Rågarealen hålls stabil, men väntas öka 5 procent i Södra Österbotten och minska 20 procent i Nyland och på sydkusten. Höstvetesådden förblir i stort sett oförändrad, men väntas öka 10 procent i Nyland och Södra Österbotten, och minska 20 procent på sydkusten.
Höstrågvetearealen väntas öka tack vare goda skördeförväntningar, likaså finns ett ökat intresse för höstkorn.
Bärsäsongen i full gång
Det finns fortfarande gott om olika inhemska bär. Svarta vinbär plockas nu på huvudproduktionsområdet i östra Finland. Den svala försommaren gjorde att mognaden blev ojämn, vilket förlängde skördesäsongen. I östra Finland förekom också en ovanligt lång period av värme och torka som minskade bärskörden.
Skörden av amerikanska blåbär pågår. Hallon skördas fortfarande i odlingstunnlar, där även inhemska björnbär nu börjat mogna. Frilandsjordgubbssäsongen är över, men bär skördas fortfarande vid planteringar som anlagts under våren – och i odlingstunnlar.
På Åland väntas en normal äppelskörd, medan päronskörden blir mindre än i fjol. I övriga Finland förblir äppelskörden under genomsnittet.
Utbudet av frilandsgrönsaker är stort och brett – exempelvis finns det gott om olika kålsorter. Den långa värmeperioden orsakade vissa svängningar i växthusodlingarna, men butikerna har trots detta kunnat förses med tillräckliga mängder både tomat, gurka och andra grönsaker.