Trädgårdsdagen i riksdagen
lika uppskattad som alltid

Trädgårdsdagen i riksdagen är en tradition som sträcker sig tillbaka till 1990. Växthusodlarnas årligt återkommande lobbningsdag är uppskattad bland riksdagsledamöterna och de övriga politikerna.

Årligen odlas 100 miljoner kilo grönsaker i växthus. Inhemska tomater, gurkor och sallat utgör över hundra gram av det rekommenderade dagliga grönsaksintaget på 500-800 gram.

– Vi får hoppas att det kommer många besökare, säger Johanna Smith, trädgårdsombudsman vid SLC och ÖSP innan tillställningen börjar.

Och många besökare kommer det sannerligen. En av dem är statsminister Petteri Orpo (Saml).

– Fint att ni är här idag, ni gör ett bra jobb. Regeringsprogrammet avsätter tio miljoner euro för exportsatsningar och jag hoppas att det har en positiv inverkan snart, säger han.

En annan besökare var jord- och skogsbruksminister Sari Essayah (Kd).

– Inhemska grönsaker är goda, rena och trygga att äta. Dessutom skapar växthusproduktionen arbete i Finland. Primärproducenten har också en viktig roll i exportsatsningarna, säger hon.

Också riksdagsledamot Anders Norrback (Sfp) var på plats vid riksdagens trädgårdsdag och var en av de ledamöter som tog emot trädgårdsproducenternas vädjan.

– Växthusodlingen har sin givna plats i den inhemska primärproduktionen. Och speciellt för mig som kommer från Närpes så har ju verkligen växthusen rent konkret sin givna plats i omgivningen, säger han.

Utmaningar inom energi och torv

En av växthusodlarna som är på plats i riksdagen är Patrik Sigg från Närpes. Siggs växthusodlingar omfattar 9 hektar tomat och 9.000 kvadratmeter spetspaprika.

– Det tre största utmaningarna för oss just nu är utvecklingen inom energi, både gällande tillgång och pris, tillgången på odlingsunderlag (odlingstorv) och sedan sådant som har med arbetskraften att göra, säger han.

Sigg framhåller vidare att det vore bra att också växthusodlingen skulle omfattas av försörjningsberedskapen.

– Det skulle ge en viss trygghet speciellt då det kommer till energin.

Diana Kinos från Björknäs trädgård på Kimitoön har säsongsodling med inriktning på direktförsäljning.

– Vi odlar 17 olika tomatsorter, gurka, kruksallat och örter, säger hon.

Björknäs trädgård sysselsätter 10-11 personer under den mest intensiva säsongen på sommaren.

Robert Jordas från Lappträsk odlar framför allt sallat och örter.

– Det som vi absolut inte vill ha från regeringen är plötsliga beslut i en överraskande riktning. Vi är alla företagare som vill ha förutsägbarhet och långsiktighet för våra investeringar, säger han.

Jordas hoppas på exportsatsningar

– Visst kunde det finnas möjligheter med export av finska trädgårdsprodukter, men exporten måste ske på rätt sätt, under rätt förutsättningar och så måste vi komma in i rätt segment på den marknad det gäller. Till exempel i Sverige ser jag vissa möjligheter, säger han.

Mikael Lundell är växthusodlare på Simskäla i norra Vårdö på Åland. Han odlar en hel del olika grödor, men en som den senaste tiden gått till fastlandet är nypotatis. Lundells nypotatis är ofta den tidigaste i landet.

– När det gäller riktigt tidig nypotatis vill man ha ofta ha den rätt så liten i knölstorlek och förstås jämn, säger han.

Lundell hoppas att det också i framtiden ska finnas tillgång på odlingstorv.

– Torven är jätteviktig för de flesta växthusodlare. Efter användning kan man, i vissa fall till och med använda den en gång till, och alltid använda den som kompost och jordförbättring på friland, säger han.

En förutsättning för växthusodling i Finland är att trygga tillgången till inhemsk odlingstorv.

Den finska växthusodlingen är ansvarsfull ur flera perspektiv. Bland annat har man starka och förnybara vattenresurser. Vattenfotavtrycket för en finsk tomat är 91 gånger mindre än för en spansk tomat. Växthusodlingens koldioxidavtryck i Finland har minskat med 60 procent sedan 2004.