Jenny Enbar Foto Nya Aland
Det är verkligen på tiden att få in mera framtidstro för jordbruket på Åland och sprida mera kunskap om vilket otroligt jordbruk vi har, tycker Ålands Hushållningssällskaps vd Jenny Enbär. FOTO: Jonas Edsvik/Nya åland
Jordbruk

Traditionsfyllda Bondedagen
får nytt liv på Åland

Efter 30 års paus återuppstår den traditionella åländska Bondedagen som har mer än 100-åriga anor. Den första Bondedagen arrangerades redan 1922, men när Bondedagen år 1996 ersattes med invigningen av Ålands landsbygdscentrum i Jomalaby föll evenemanget i glömska.

– De senaste åren har olika sektorer ordnat sina egna kurser och minimässor, men den 13 mars samlas vi alla till en ny Bondedag. Det är verkligen på tiden att få in mera framtidstro för jordbruket på Åland och sprida mera kunskap om vilket otroligt jordbruk vi har, tycker Ålands Hushållningssällskaps vd Jenny Enbär.

Bondedagen arrangerades mellan 1922 och 1999 av Delegationen för Ålands lantmannagillen, som först bytte namn till Landsbygdskonsult Åland och sedan 2002 har det nuvarande namnet Ålands Hushållningssällskap.

Exakt 20 år senare tillträdde Jenny Enbär med rötter i Larsmo i norra Österbotten som ny verkställande direktör för Ålands Hushållningssällskap (HS).

– Då hade jag en ambition att lära mig så mycket som möjligt om organisationen, kunderna och branschen för att aktivt kunna driva på utvecklingen, berättar hon.

Hjälper sina kunder hitta rätta rådgivare

Efter drygt två år som chef för HS tycker hon att ”en hel del har börjat falla på plats”.

– Nu fortsätter jag envist med att berätta för så många som möjligt att jordbruket är en framtidsbransch och hur vi alla måste se till att prioritera lokalproducerat i vår köpkorg.

Jenny poängterar att ”hela HS gör så mycket vi bara kan” för att hjälpa sina kunder att hitta rätta rådgivare gårdens behov.

– Det finns hjälp att få bara man hör av sig, försäkrar hon.

Gödselvården ständigt tema

När organisationen med det nästan högtidliga namnet Delegationen för Ålands lantmannagillen arrangerade den första Bondedagen 1922 kom det mellan 350 och 400 deltagare och lika stor var uppslutningen de följande åren.

Dagen inleddes med andakt innan det blev tal och föredrag om aktuella frågor. ”Intet nytt under solen” kan man tycka eftersom gödsling och gödselvård var återkommande teman under 1920- och 1930-talen.

– Men på Bondedagen 1958 var ”Traktorn i trafiken” ett av föredragen eftersom hästarna allt mer fasades ut som arbetskraft på gårdarna, berättar Jenny Enbär och hänvisar till hushållningssällskapets senaste historik som finns på webbadressen www.landsbygd.ax.

Bondedagen 08
Bondedagens program publiceras fortlöpande på webbsidan landsbygd.ax/bondedagen/.

Skapa ny framtidstro

År 1997 firade Delegationen för Ålands lantmannagillen 75 år. Då var ännu 14 lantmannagillen företrädda i delegationen och enligt historiken för perioden 1972-1997 hade Bondedagen ordnats varje år utom 1996 då det i stället blev invigning av Ålands landsbygdscentrum.

Sedan 1997 har Hushållssällskapet enligt Jenny Enbär inte hittat några uppgifter om att Bondedagen skulle ha ordnats officiellt. Nu betonar hon att HS genom att återuppliva Bondedagen vill skapa mera framtidstro för det åländska jordbruket.

Bondedagens syfte är att samla ny kunskap, byta erfarenheter och umgås med andra inom branschen.

– Nu vill vi föra samman hushållningssällskapets alla sektorer och målsättningen är förstås att det ska locka så många deltagare som möjligt. Föreläsarna är framstående forskare och talare. Vi har också en engagerad panel som ska diskutera aktuella jordbruksfrågor för att inte tala om alla företag både lokala och från fastlandet som presenterar sig på mässan under eftermiddagen!

Viktigt förbereda klimatanpassning

I annonseringen inför Bondedagen som riktar sig till lantbrukare, livsmedelsförädlare och alla som värnar om lokal livsmedelsproduktion och levande landsbygd hänvisas bland annat till hur klimatförändringen kommer att påverka jordbruket i Norden.

Från Sveriges lantbruksuniversitet SLU deltar Jennie Barron och Helena Aronsson för att presentera forskning och resultat om vad jordbruket kan göra för att anpassa sig till ett förändrat odlingsklimat.

– Det finns både hot och möjligheter med ett förändrat klimat. Det som blir avgörande är hur vi förbereder oss och kan anpassa oss till förändringarna, konstaterar Jenny Enbär.

Inspirerande tips om hur man kan tänka för att komma igång och klara av att hantera allt snabbare förändringar ges av samhälls- och framtidsanalytikern Troed Troedsson, som i Sverige också gjort sig känd för sin kunskap om organisationsutveckling.

Mässa ersätter gamla andakten

I en paneldiskussion deltar SLC-ombudsmannen Rikard Korkman, Ålands trädgårdshall ÅTH:s och Ålands centralandelslag ÅCA:s verkställande direktörer Tord Sarling och Joakim Blom samt landskapsregeringens näringsminister Jesper Josefsson och ÅPF:s ordförande Birgitta Eriksson-Paulson.

Den nya Bondedagen innehåller ingen andakt, men omfattar i stället en lantbruksmässa med program om dagens och framtidens utmaningar för det åländska jordbruket.

Bland utställarna finns Yara, Eurofins, Hortilab, Agrotec, Bila Ab, Caraway Finland, Helle Oy, Bionutria, Hankkija, Avagro, Mikola Oy, Väderstad och Mtech.

Pågående projekt som presenteras är exempelvis GYPREG som finansierar gipsbehandling av åkermark, Kolsänkor på Åland, Smarta Vatten och projektet Nästa generation naturbeten.

Det kan bli ännu fler medverkande eftersom anmälningstiden är öppen till den 14 februari. Information om Bondedagens program publiceras fortlöpande på webbsidan landsbygd.ax/bondedagen.