Genom historien har södra Europa tenderat att bli torrare och norra Europa fuktigare under varma klimatperioder. Dagens heta sommartorka faller inte utanför ramen för de senaste tolv århundradenas naturliga variationer, hävdar en internationell studie.
En forskargrupp under ledning av docent Fredrik Charpentier Ljungqvist vid Stockholms universitet har studerat sambandet mellan sommartemperatur och torka runt om i Europa. Studien har publicerats i tidskriften Environmental Research Letters.
Studien analyserar relationen mellan sommartemperatur och torka över både långa och korta tidsskalor. Forskarna har undersökt meteorologiska data sedan 1700-talet och rekonstruktioner baserade på trädens årsringar.
Ringarna åskådliggör sommartemperatur respektive sommartorka sedan 800-talet. Resultaten har jämförts med simuleringar från några av de klimatmodeller som används för att förutsäga framtida klimatförändringar.
Studiens projektledare, docent Fredrik Charpentier Ljungqvist vid Stockholms universitet, anser att resultaten är intressanta. De innebär att forskare för första gången kan fastställa relationen mellan sommartemperatur och torka i Europa enligt mycket gamla mätningar.
Vi kan också se att trenden mot fuktigare förhållanden i norra Europa och torrare förhållandena i södra Europa under 1900-talet inte är unik ur ett längre tidsperspektiv, noterar Fredrik Charpentier Ljungqvist i ett pressmeddelande från Stockholms universitet.
Enligt studien ser det ut som att simuleringar med klimatmodeller visar en alltför stark koppling mellan varma och torra somrar. Samtidigt förefaller de underskatta hur stor del av Europa som sannolikt kan få mer nederbörd i ett varmare klimat.
De nya resultaten indikerar att klimatmodellerna kanske överdriver risken för att den globala uppvärmningen orsakar torka på grund av höga temperaturer i södra Europa.
Modellerna kan mycket väl istället underskatta risken för kraftig nederbörd med översvämning som följd i norra Europa, säger Fredrik Charpentier Ljungqvist.