
Intresset var så stort att arrangörerna måste bära in extra stolar när ÅPF:s spannmålsutskott ordnade växtodlingskväll med SLC:s spannmålsexpert Rikard Korkman och odlingsrådgivaren Dennis Grönroos. Korkman lyfte bland annat fram möjligheterna till odlingskontrakt med garantipris och Grönroos betonade att odlaren alltid måste hålla koll på sina kostnader och dränera åkrarna i stället för sin ekonomi.
Över 60 personer slog sig på tisdagskvällen ner i Ålands landsbygdscentrums gymnastiksal för att få tips om lönsammare odling.
– Verkligen en betydande andel av den åländska spannmålsodlarkåren som inte är så stor, kommenterade Grönroos.
– Det finns några obekanta ansikten så kanske finns här också några som ännu inte är medlemmar i ÅPF, hoppades spannmålsutskottets ordförande Lars-Johan Mattsson eftersom ÅPF-träffen var öppen också för icke-medlemmar.
Stigande priser trots ökade havrearealer?
Ombudsman Rikard Korkman som är SLC:s specialist på just spannmålsfrågor visade tabeller hur marknadspriserna varierar från år till år och även under odlingssäsongerna.
Han konstaterade att konkurrensen från Svartahavsområdet fortsättningsvis pressar vetepriset på den europeiska marknaden och att exporten från krigsdrabbade Ukraina ”drar bra” trots ökade ryska angrepp mot Odessa.
De globala majslagren har ökat med 22 miljoner ton vilket särskilt pressar priserna på all fodersäd. Havreproduktionen ökar världsomspännande och även i Finland växer arealerna – men med stagnerande priser som följd.
Det som ändå kan höja priserna är att EU:s havreproduktion i fjol minskade med 15 procent.
– Den globala produktionen är nu den minsta på 13 år och speciellt Spanien har ett betydande importbehov, berättade Korkman.
Det finns också en stor osäkerhet om hur höstgrödorna har övervintrat. I Frankrike klassas exempelvis ”bara” 68 procent av spannmålsbestånden som ”bra eller utmärkt” jämfört med 92 procent i fjol.
Starkare oljepriser stöder speciellt oljeväxterna och EU-kommissionens planer på att införa importbegränsningar på ryska jordbruksprodukter kan också ha en prishöjande effekt.

Terminskontrakt skapar trygghet
Korkman berättade också om fördelarna med terminskontrakt som ger möjlighet att prissäkra skörden när priset är bra. Då producerar man inte heller spannmål som på marknaden kan skapa obalans mellan utbud och efterfrågan.
Till nackdelarna hör förstås att odlaren kan missa möjligheter till stigande priser. Det är också viktigt att komma överens med köparen om kvalitet och mängd.
– Kontraktsproduktionen behöver utvecklas så att både köpare och säljare kan dra nytta av den, betonade Korkman.
Han tog som exempel A-Foders garantipriskontrakt som ger odlaren möjlighet att få del av stigande priser på världsmarknaden.
A-Foder vill utveckla kontraktsproduktionen och erbjuder nu pristillägg för spannmålskontrakt samt proteintillägg för ärter.
Startpengar för odlarnas företag
Avslutningsvis berättade Sixten Korkman också om möjligheten att bilda producentorganisationer och att man kan få så kallade förberedelsepengar som startbidrag för sådana projekt.
Närpes Grönsaker och Ålands Trädgårdshall ÅTH samt Laitilan Vihannes i Letala norr om Åbo är exempel på existerande producentorganisationer som ägs av jordbrukarna och som får högre EU-stöd för sina investeringar.
Just ÅTH:s och Laitilan Vihannes odlare är den huvudsakliga kundgruppen för Dennis Grönroos, som har en bakgrund som specialodlingsrådgivare vid Ålands Hushållningssällskap men nu jobbar som rådgivare via sitt konsultföretag DG Växt.
Han betonade att dagens odlare måste göra förhandskalkyler för att veta vad det kostar att producera något.
– Maskiner kan vara roliga att ha, men de kostar också och genom att dela på maskinerna sänker man sina kostnader. Man ska påverka det man kan och spannmålsmarknaden är svår att påverka. Däremot kan du påverka vad du odlar och kostnaderna för det, poängterade Grönroos.

Framtidsplågor och höstspannmål
Han tog också upp ”framtidsplågor” som mera regn och fler värmeböljor ”som vi redan har fått”. Med blötare höstar och vintrar krävs bättre dränering.
– Fungerande diken är torra, konstaterade Grönroos och påminde också om hur viktigt det är med kalkning och ett bra pH-värde för att markens näringsämnen ska bli tillgängliga för växterna.
– Framför allt behövs fosfor. Och magnesium är viktigare än man trott och balansen mellan näring och jordstruktur är viktigare än kväve och växtskydd, förklarade Grönroos.
Han framhöll också att växtförädlingen har gjort snabba framsteg exempelvis när det gäller genmarkörer och hybrider ”och framför allt på höstspannmål”.
Följande generation utsäde är alltid några procent bättre än den förra vilket ger ränta på ränta-effekt. Men utsädet degenereras och bör därför förnyas minst vart tredje år.
Odlarna kan å andra sidan själva odla utsäde som kan användas under flera år.
Som ”bästa riskhantering” rekommenderar Dennis Grönroos dikning och dränering och han flaggar också för mera höstspannmål.
– Bättre höstspannmål och vårspannmål än två sorters vårspannmål, tycker han och berättar att Sveriges lantbruksuniversitet SLU har ett startat ett projekt kring bevattning av spannmål.
Enligt Grönroos lönar sig bevattningen om man endast behöver beakta rörliga kostnader och alltså redan har tillgång till bevattningsvatten och den utrustning som krävs.
Under den avslutande diskussionen sammanfattade Rikard Korkman sitt budskap för kvällen med att betona att odlarna har stor nytta av att regelbundet följa med spannmålsmarknaden för att få en bättre marknadsförståelse och kunna utnyttja marknadens prissvängningar för att få bättre lönsamhet.
– Mycket hänger på oss själva och att vi fungerar proffsigt och är bäst inte bara på odling utan också försäljningen av spannmål, poängterade Rikard Korkman som själv är spannmålsodlare.