För många självverksamma skogsägare är inkomsterna från skogen mycket viktiga. Men lönsamheten för det egna arbetet har varit dåligt på grund av de låga priserna på massaved. En som tror att det kommer att ändra på sikt är Marcus Häggman i Ytteresse.
– Lönsamheten inom skogsbruket har under de senaste tio åren inte varit bra. Leveranspriserna har varit för låga, men nu ser jag faktiskt ljust på framtiden. Efterfrågan på virke kommer att öka och det borde enligt all logik också bidra till stigande virkespriser och bättre lönsamhet, säger Marcus Häggman, självverksam skogsägare i Ytteresse.
Något som kommer att öka behovet av inhemsk skogsråvara är importförbudet av ryskt virke. Det innebär ett volymbortfall på 9-10 miljoner kubikmeter virke per år. Det sker under period när den finska skogsindustrin har investerat kraftigt och nya fabriker byggs. Även i Sverige har investeringar i utökad kapacitet gjorts.
– Utöver det har man i Mellaneuropa och södra Sverige varit tvungen att avverka stora arealer i förtid på grund av stora barkborreangrepp, därför kommer behovet av färskt oskadat virke att öka. Och efterfrågan på virke kommer inte avta och det gör att virkespriserna på sikt måste börja stiga, säger Häggman.
Skogsbruket är en viktig inkomstkälla för Häggman som säljer hundratals kubikmeter leveransvirke varje år. Normala år ligger mängderna mellan 300 och 400 kubikmeter virke till vägkant årligen.
De senaste åren har leveranspriserna för massaved legat på 30-32 euro per kubik.
– Prisnivån är på tok för låg och det gäller i synnerhet nu när drivningskostnaderna ökar i takt med stigande bränsle- och energipriser. Men samtidigt tyder det på att industrin får råvaran de behöver till priserna som varit. Varför skulle industrin betala mer än vad den behöver? frågar han sig.
Tio euro till vore skäligt
Vilken nivå anser Häggman att leveranspriserna på massaved borde vara? Han poängterar att det inte finns någon övre gräns, men med tio euro till per kubikmeter skulle industrin få virke, menar han.
– Jag tror nog tyvärr inte att leveranspriserna kommer att stiga snabbt på grund av strejken vid UPM som gjort att det antagligen finns mycket virke i lager, men på sikt borde vi nå upp till högre nivåer. Personligen tycker jag att massavedspriser på cirka 40 euro kubiken vore skäligt. Speciellt om man beaktar prisnivån i exempelvis Baltikum som torde vara över 50 euro kubikmetern vid hamn. Men om min förhoppning blir verklighet återstår att se.
Senast Häggman var nöjd med priserna på massaved var 2008. Då var leveranspriset på björk- och tallmassa 38,5 euro och granmassa såldes till 40 euro. Men enligt honom bidrog de skattelättnader på virkesaffärer som regeringen Vanhanen införde till att leveranspriserna sjönk direkt med tio euro kubikmetern.
– Då var det motiverande att vara självverksam, vilket man tyvärr inte kan säga om läget i dag. Det känns som att man blir utnyttjad för att man vill sköta skogen själv och särskilt de gallringar med lite högre andel stock och småstock och som kan avverkas sommartid blir vinsten liten om man jämför anbud för rot- eller leverans.
Sedan dess har det varit en form av ökenvandring med konstant – ur skogsägarperspektiv – för låga priser på massaved. De senaste åren har energivedspriserna varit på samma nivå och det har gjort att Häggman också tagit ut allt virke ur förstagallringar som energived.
– Som självverksam är det lättare att ta ut allt som energived i och med att man inte behöver sortera i olika sortiment och fundera på minimidiametrar. Dessutom ger också Kemera-medel för uttag av energived en bonus, säger han.
Efterfrågan på energived har också ökat nu när elpriserna och utsläppsrättigheterna är höga. Importen av flis från Ryssland och som används av värmekraftverk har också varit betydande och som nu också ska ersättas på något sätt.
– Det känns som att industrin försöker hålla massavedspriserna på någon euro högre än priset på energived. Priserna går hand i hand och skulle energivedspriserna stiga för mycket så börjar industrin gnälla att den inte får råvara till pappers- och cellulosatillverkningen. Så jag tror inte energivedspriserna kommer att stiga, men de följer troligen massavedspriserna, menar Häggman.
Försöker maximera inkomsterna
Som självverksam skogsägare försöker han alltid att vara rationell i sin verksamhet och eftersträvar att det ska motsvara vilket annat jobb som helst. På grund av de dåliga massavedspriserna testar han nu också på att odla sprängticka.
– Om jag inte får tillräckligt för råvaran, det vill säga björkmassan, varför ska jag då sälja den? I stället har jag valt att se om sprängtickan på sikt kan vara ett alternativ. Det tar ännu 4-5 år innan jag kan sälja sprängtickor men det kan vara ett sätt att få högre inkomster.
En annan sak han prövar på är att tillverka björkved som han säljer.
– Som självverksam finns det inte så många alternativ för att vidareförädla råvaran själv, men gällande björk är ved ett alternativ. Det är några sätt att försöka få ut högre priser och jag gör vad jag kan i väntan på bättre tider som jag definitivt tror ska komma, säger han.
Att förse industrin med för billig råvara är något som också kan appliceras på jordbruket och som inte är hållbart, anser Häggman.
– Varför producerar man något som inte är lönsamt, vilket till exempel smågrisproducenterna gör just nu. Det går inte att producera något på förlust och här måste vi börja tänka i nya banor. Man gräver sin egen grop om det får fortsätta och det gäller också för mig som skogsägare.
– Kanske är det så att något måste ta slut, i affären eller som råvara, innan något sker prismässigt för oss som producerar råvarorna, säger han.