Vallbevattning 1 Webben
Bilden på den här gröna och fina vallen togs i början av augusti den kruttorra sommaren 2018 som medförde stor brist på foderensilage. Under sommaren hade Leif Hagberg och hans medarbetare bevattnat vallarna tre gånger inför den andra ensilageskörden i juli och sedan ytterligare en gång inför den tredje vallskörden.
Jordbruk Tema

Tidig bevattning
sätter fart på vallarna

I år blir det fjärde sommaren som Leif Hagberg på Tomtens Mjölk Ab i Saltvik på Åland kommer att bevattna sina vallar för att säkra en större ensilageskörd.

– Om det blir en torr vår börjar vi vattna redan i maj före första skörden. Vi såg i fjol att vallarna kom igång mycket bättre där vi hade vattnat, säger Leif Hagberg.

Tillsammans med sin bror Richard Hagberg och morbror Christer Tomtén driver han en mjölkgård med cirka 140 mjölkande kor. Leif är bolagets VD/CEO och han sitter också i SLC:s fullmäktige.

Gårdens vallodling omfattar 85 hektar och i år har de möjlighet att bevattna närmare halva arealen jämfört med cirka 30 hektar under de två föregående åren.

Vattnet tas dels från ett litet träsk och dessutom tar de sjövatten från Saltviksfjärden i det inre av fasta Åland.

– Jag har inte gjort några analyser, men med ögonmått ser man ingen skillnad på om det är bevattnat med sött eller bräckt vatten. Salthalten är ändå så låg i de inre vikarna.

Räddade ensilaget

Första gången Tomtens Mjölk testade att bevattna en del av sina vallar var 2017 och följande år – den på Åland extremt torra sommaren 2018 – visade sig bevattningen extra viktig. Då hade den första vallskörden bara gett 65-70 procent av normal ensilagemängd.

Den andra vallskörden i juli blev däremot i stort sett normal på de vallar som hade fått konstbevattning. Då hade de vattnat tre gånger före andra skörden och mestadels på nätterna för att få bästa effekt.

– Vallen är tacksam att bevattna för den tar till sig vattnet så bra. Men när vi började vattna i juni inför årets andra ensilageskörd visade det sig vara lite för sent. Då bestämde jag att vi våren 2019 skulle starta bevattningen redan i maj ifall våren blir ganska torr.

Hagberg betonar att vallarna ska blötas ordentligt.

– Annars behövs det mera vatten senare under sommaren för att säkra en bra tillväxt.

Vallbevattning 2 Webben
Leif Hagberg påpekar att bevattningen oftast sker nattetid för att få bästa effekt.

Testar nya grässorter

Nytt för årets odlingssäsong är att Tomténs Mjölk kommer att testa nya grässorter från Holland i form av mjuk rörsvingel.

Traditionsenligt har de sått in all vall i skyddsgröda, men i år kommer de också att testa en del i renbestånd.

– Dessutom siktar vi på att skörda vallarna tidigare och med cirka fyra veckors skördeintervall för att försöka få högre näringsvärden i ensilaget. I praktiken blir det tre-fyra skördar.

Gamla vallar kräver mera bevattning

Leif Hagberg är på basen av erfarenheterna hittills så övertygad om bevattningens gynnsamma effekter för ensilageskörden att han ännu inte har låtit göra några analyser för att få fram ett specifikt fodervärde för ensilaget från bevattnade vallar.

Tills vidare har gården också enbart haft ”vanliga blandade vallar”, men bevattning ger bättre möjligheter till större variationer och att odla olika grässorter.

– Hur mycket vatten vallarna behöver beror både på vallens ålder och vilka grässorter man har. Grundregeln är att en gammal vall behöver mera vatten.

2019 var överlag ett mycket bra vallår och det fält som vattnades intensivast avkastade cirka 13-14 ton torrsubstans per hektar. Den vallen var åtta år gammal.

Vallbevattning 3 Webben
Den rekordtorra sommaren 2018 var gräset i början av augusti omkring en halv meter högt efter bevattning både före och efter säsongens andra vallskörd.