Ett anslag på 5 miljoner för den nyländska basväghållningen är bland riksdagsledamot Thomas Blomqvists (sfp) budgetmotioner inför budgeten 2019. Det handlar närmast om investeringar i lättrafikleder i Raseborg och Lovisa
Thomas Blomqvist motiverar sin motion med att finansieringen av bastrafiklederna har varit otillräcklig under många år.
– Med tiden riskerar situationen att bli ohållbar, säger han. Samtidigt som trafikmängden har ökat, har budgetanslagets köpkraft minskat. Största delen av anslaget går till skötsel och underhåll, utrymmet för investeringar är litet.
En stor del av befolkningsökningen koncentreras till Nyland, vilket har lett till ett investeringsbehov på över 900 miljoner euro som borde finansieras med pengar ur anslaget för bastrafiklederna, heter det i motionstexten. I Nyland är trafikmängden på region- och förbindelsevägarna märkbart större än i landet i medeltal, vilket betyder att både behovet och nyttan av investeringarna är betydande.
Eftersom anslaget konstant ligger under investeringsbehovet har man dock enligt motionstexten inte kunnat förverkliga projekt i den takt som utvecklandet av samhällsstrukturen skulle ha krävt. De knappa resurserna har också lett till att kommunerna i allt högre grad har fått finansiera investeringar som enligt landsvägslagen hör till staten.
Enligt Thomas Blomqvist är det speciellt små och medelstora investeringar som har fallit bort då finansieringen varit otillräcklig.
– Exempel på det är omfartsvägar vid växande tätorter, bullerskydd och investeringar i trafiksäkerheten. Leder för lätt trafik är ett effektivt sätt att förbättra säkerheten för fotgängare och cyklister i trafiken. Samtidigt ökar lättrafiklederna möjligheterna till motion och rekreation.
Thomas Blomqvist vill bland annat använda medlen för en lättrafikled mellan Ekenäs och Karis samt mellan Ekenäs och Tenala i Raseborg. Också längs landsväg 176 mellan Gislom och Lurensvägen samt landsväg 11891 mellan Backgärdavägen och Heikantbacken i Lovisa borde förses med lättrafikleder.
Plankorsningar bör göras säkrare
Thomas Blomqvist motionerar vidare om 10 miljoner för säkerheten kring våra plankorsningar.
– Det finns ca 2.800 plankorsningar i Finland och 2.060 av dem är obevakade, motiverar den nyländska riksdagsledamoten. Trafikverket tar årligen ur bruk enskilda plankorsningar, 2015 och 2016 tog man ur bruk 22 respektive 25 plankorsningar.
Thomas Blomqvist hänvisar till att kommunikationsministeriet i november 2017 beslöt att upprätta ett fyraårigt åtgärdsprogram 2018–2022 för att öka plankorsningssäkerheten.
– Trafikverket har gjort en lista över förbättringsprojekten. Programmet omfattar 65 åtgärder till ett sammanlagt värde av 28 miljoner euro. Trafikverket har i år budgeterat för förbättringar i 21 plankorsningar och för nästa år ungefär lika många. Enligt Trafikverket kostar en halvbomsanläggning 200.000-250.000 euro. Att ersätta en plankorsning med bro varierar mellan 0,6 och 3,5 miljoner euro, medan kostnaderna för nya vägarrangemang varierar från fall till fall.
– När kommunikationsministeriets åtgärdsprogram för att öka plankorsningssäkerheten avslutas 2022 kommer det emellertid fortfarande att finnas ca 2.000 obevakade plankorsningar i Finland, påpekar Thomas Blomqvist, som också framhåller att åtgärdsprogrammets målsättning på 65 åtgärder under fyra års tid är otillräcklig. Det är därför han vill höja anslaget med 10 miljoner.
Jussarö bör utvecklas
Därutöver vill Thomas Blomqvist anslå en halv miljon euro för att utveckla Ekenäs skärgårds nationalparks verksamhet på Jussarö.
– Jussarö som ligger i nationalparken, alldeles i yttersta skärgården, har varit en mycket välkänd hamn för sjöfarare redan i 700 år, heter det i motionen. Ön har en unik historia förknippad med fiske, sjöfart, försvarsverksamhet och gruvdrift i Finska viken. Jussarö var länge i Försvarsmaktens besittning, men överfördes 2005 till Forststyrelsen och ön öppnades därmed för allmänheten.
Thomas Blomqvist hänvisar till att det på Jussarö finns mångsidiga kulturarvsobjekt, såsom arkeologiska konstruktioner och byggnadsbestånd av olika ålder. Gruvverksamhet har bedrivits på ön i olika repriser och upphörde slutligen 1967.
– Sedan dess har byggnaderna förfallit. På Jussarö finns nu farliga konstruktioner, ruiner, underjordiska konstruktioner och gruvbrott som härstammar från gruvverksamhet som bedrivits på ön. Farliga konstruktioner måste därför i snabb takt restaureras eller rivas.
Thomas Blomqvist påminner om att Ekenäs skärgårds nationalpark är det största enhetliga besöksmålet i Finska viken och därför betydande med tanke på rekreation och naturturism.
– På ön kan man njuta av orörd natur och på samma gång häpna över de spår som öns märkliga historia har lämnat i terrängen. Forststyrelsen, privata företagare, Raseborgs stad och andra intressentgrupper har viljan att utveckla Jussarö till ett attraktivt turist- och utflyktsmål. För att utnyttja Jussarös potential och förbättra servicenivån måste Forststyrelsen investera i infrastruktur, som bryggor, vägar och fastigheter, något som bör finansieras av ägaren, det vill säga staten, säger Thomas Blomqvist i sin motion.
Väg i Östnyland bör få beläggning
Thomas Blomqvist föreslår även ett anslag på 800.000 euro för att förse Påvalsbyvägen/Hommansbyvägen i Östnyland med beläggning.
Han hänvisar till att vägen grundförbättrades 2010 men då försågs den inte med beläggning.
– Tyvärr är grusvägar mycket känsliga för längre perioder av regn, och vägarna blir lätt i mycket dåligt skick under hösten, säger den nyländske riksdagsledamoten i sin motion. Därför skulle det vara motiverat att förse Påvalsbyvägen/Hommansbyvägen med beläggning. Överlag är det skäl att inte förringa bygdevägarnas betydelse; ett fungerade vägnät har en avgörande roll för att människor ska kunna leva och bo på landsbygden.
Läs också: