Efter sommarens framgångsrika försök med vallbevattning kommer Tommy Eriksson på Boda Mjölk i Hammarland på Åland att försöka satsa mer på proteinfoder som kan användas inom mjölkproduktionen.
– Potatis och lök kan vara framtidsgrödor att testa, men som jag knappast kommer att göra den närmaste framtiden, säger Tommy.
Också Leif Hagberg på Tomtens Mjölk Ab i Saltvik har lärt sig mycket av bevattningsförsöket, trots att han varit pionjär på Åland med att bevattna gårdens vallar.
Han vet hur mycket större ensilageskörden blev tack vare bevattningen också det här året som var ”extremt med ovanligt mycket regn i maj”.
– Ett annat år skulle bevattningens effekt ha visat sig vara ännu större. Den rekordtorra sommaren 2018 fick vi 50 procent av gårdens andra ensilageskörd från den 20 procent av vallarealen som vi bevattnade.
Bevattningen bör ske kontinuerligt
Hushållningssällskapets specialodlingsrådgivare Dennis Grönroos betonade att det ingalunda enbart räcker med bevattning. Också dräneringen måste vara i skick.
Han påpekade också att det inte enbart torka utan också hetta har stor betydelse för grödorna.
– Potatisen slutar växa när det blir över 24 grader och löken vid 28-30 grader. Då är det bra att bevattningen också har en kylande effekt.
Grönroos poängterade också att bevattningen bör pågå kontinuerligt och ingalunda avbrytas bara för att det råkar regna.
– Om man börja vattna först när markytan känns torr är det alldeles för sent. Vattenmaskinerna ska gå hela tiden. Det är bara givan som ändras beroende på vädret.
Lika effektivt med bevattning på dagtid
I praktiken kan man vattna nästan hur mycket som helst så länge vattnet inte samlas i diken och rinner bort. Problemet är närmast att man inte kan ha vattenkanonen alltför länge på samma plats för då hinner det blir för torrt på den del av skiftet som först bevattnades.
Grönroos hänvisade också till diskussioner med en åländsk odlare, som köpte sin första bevattningsutrustning redan 1983.
– Sedan dess är det bara två somrar som han inte har behövt vattna!
Rådgivarens tumregel är att ”solen aldrig får gå ner på en obevattnad gröda”. Påståendet väckte diskussion eftersom de fanns odlare som tyckte att det är effektivast att vattna på natten för att minska avdunstningen.
Grönroos förklarade att det inte har så stor betydelse om bevattningen sker dag- eller nattetid.
– Blåsten påverkar mer. Avdunstningen är 6-8 millimeter vatten per dag från en frodig vall som ska slås inom en vecka. När det är hett är avdunstningen från potatis 5 millimeter om dagen och ytterligare 2-3 millimeter om det dessutom blåser.
Samarbete om dammar och stamledningsnät
Grönroos berättade att enligt Naturresursinstitutet Lukes rekommendation baserad på 30 års statistik får kostnaderna för bevattning uppgå till 10.000 euro per hektar när det handlar om specialgrödor som potatis och lök.
Ytterst viktigt är också att bevattningen inleds tillräckligt tidigt på säsongen.
– Börjar man vid midsommar när marken känns torr är det för sent. När bevattningen påbörjas i tid får man betydligt bättre knölbildning och därmed också större skörd, förklarade Grönroos.
En nyckelfaktor för att utveckla bevattningen är att flera odlare samarbetar för att bygga ut stamledningsnät som är lätta att hantera. Det behövs även dammar som rymmer upp till 100.000 kubikmeter i stället för ca 20.000 kubikmeter som nu är vanligt när enskilda odlare bygger bevattningsdammar.