– Syftet med projektet är att öka ekonomikunskaper och innovation bland lantbrukare och seminariet är en av de stora åtgärderna inom projektet, säger Daniel Englund som är projektledare för ÖSP:s projekt Producentkraft. Den 12 februari ordnades Seminariet Food and Forest Innovation Day i Vasa som en del av projektet och nästa år kommer seminariet att ordnas igen.
Enligt Daniel Englund behöver ÖSP och SLC i sin roll som intressebevakare ofta fokusera på det som inte fungerar så bra.
– Det är inte lika mycket tal om det som är bra, men det här seminariet ska utgöra en motvikt.
Förutom redan verksamma jordbrukare deltog också elever från Yrkesakademin och Optimas jordbruksutbildningar.
– Tanken är inte bara att försöka öka innovationen inom ett lantbruksföretag, utan också att inspirera till företagsamhet genom våra föreläsare som är företagare.
Outnyttjad potential
En av de inbjudna företagarna var Christoffer Sirén som startat matbutiken Bodenbox på nätet och delade med sig av sina erfarenheter. Bodenbox var en matbutik som fungerade på nätet och erbjöd kunderna att köpa närproducerade varor samtidigt som de gjorde sina övriga matinköp.
Sedan Bodenbox sålts har han också grundat Konepaikka som hjälper kunderna att skapa utförliga annonser för maskinförsäljning på nätet.
Han tror att det finns mycket som kunde förbättras med hjälp av digitaliseringen, och det har också varit en drivkraft för honom när han grundat sina företag.
– Det finns så många verksamhetsområden som fungerar bra, men man skulle kunna göra dem ännu bättre.
Sirén ser också en stor outnyttjad potential i den lokalproducerade maten i Österbotten.
– Den har inte riktigt hängt med, och jag tycker det är så synd med tanke på allt vi har i den här regionen.
Erfarenheterna av både Bodenbox och Konepaikka har lärt honom att man måste våga prova på, och det är också ett budskap han vill föra vidare.
– Du kan ha en idé som är hur bra som helst, men det handlar om att faktiskt ta tag i den och göra något av den.
Workshop kring AI
Under seminariet ordnades också en workshop på temat AI under ledning av Anna Häggblom.
– Det är klart att det är lite av en hype, men AI kommer att förändra hur vi gör saker och ting väldigt mycket, säger Englund.
Anna Häggblom driver företagen Aveo och AveoAI men har också nötköttsproduktion med 110 dikor tillsammans med sin man.
Hon fick upp ögonen för hur jordbrukare kan ha nytta av AI i samband med att hon och hennes man skulle göra upp en femårig skötselplan för en vårdbiotop och tog hjälp av ett AI-verktyg.
– Jag skrev en prompt, gjorde några små ändringar i texten, sände in den och fick till och med ett ”tack för en utförlig plan”.
Många använder AI i form av en språkmodell, alltså en form av artificiell intelligens som kan kommunicera genom mänskligt språk. Det första man enligt Häggblom behöver förstå är att man inte kan anta något.
– Allra minst ska du anta att språkmodellen som är baserad på enorma mängder data gör samma antaganden som du.
Därför gäller det att ge tydliga instruktioner, gärna uppdelade i mindre helheter. När det handlar om säkerhet rekommenderar Häggblom att man inte tillåter att språkmodellen använder ett företags data för träning.
– Skulle du inte posta om det på sociala medier ska du inte heller tillåta träning.
Häggblom tipsar bland annat om att kombinera AI och ljudinspelning, exempelvis via tjänsten MeetGeek som kan användas för att spela in, transkribera och analysera ett samtal – till exempel vid veterinärbesök.
Ljudinspelningen kan också användas för att göra anteckningar på språng och sedan få dem renskrivna.
– Om man är en duktig jordbrukare har man en kompetens som inte går att ersätts med en språkmodell – men man kan slå sig samman och bli ett strå vassare.