Slutuppfödning av tjurar blir en extra nisch för mjölkproducenterna Tobias och Tea Hagman framöver. Syskonen, som registrerades som nya jordbrukare i april ifjol, uppför två nya fähusbyggnader i hembyn.
Tobias och Tea Hagman är profilerade som tredje generationens jordbrukare och mjölkproducenter i Markby som ligger i den östligaste delen av Nykarleby. Att duon ämnar föra släktens jordbrukstraditioner vidare har stått klart under lång tid.
Tobias är utbildad landsbygdsföretagare medan Tea i sin tur har studerat till agrolog. Tobias har jobbat på gården sedan han blev klar med värnplikten 2008 och Tea sedan sin agrologexamen 2014.
Även om syskonens föräldrar Richard och Karina Hagman fortfarande är kvar i arbetslivet är det numera Tobias och Tea som har rollen som mjölkgården Hedemo gårds ansikten utåt.
– I april 2018 bildade vi ett aktiebolag för ändamålet. Vi har köpt mjölkkorna samt ladugårdsmaskiner och inventarier – en mjölkningsrobot, en fullfodervagn och en minilastare – i samma veva.
Samtidigt hyr de det nuvarande fähuset av föräldrarna.
– Våra föräldrar äger fortsättningsvis jordbruksmaskinerna och pappa Richard är aktiv som entreprenör i sammanhanget, förklarar Tobias.
Ett första nybygge klart i början av året
Tobias och Tea Hagmans mjölkgård har i dagsläget 70 mjölkkor med en medelproduktion på 10.600-10.700 liter per år. Till anläggningen hör också en besättning på cirka 70 ungdjur och 20 tjurar.
– Tanken att vi ska satsa mera på tjursidan framöver. Tidigare har vi sålt spädkalvar, men nu ska också slutuppfödning finnas med på programmet, säger Tea.
– Vi vill ha ett extra ben att stå på i vår verksamhet, säger Tobias kort och gott.
Tobias och Tea Hagman går in för att utöka sin totala produktion och investerar därför på seriöst inför framtiden. Nästa vinter är det tänkt att en nybyggd fähusanläggning med två byggnader ska vara komplett.
Fågelvägen över en intilliggande åker är det cirka en halv kilometer från den nuvarande mjölkgården till det nya komplexet.
– Jag började uppföra ett första fähus på området i mitten av oktober. Jag har gjort det mesta på egen hand och ibland fått assistans av någon kompis och Richard. Just nu återstår isoleringsarbeten och en del andra arbeten såsom el- och VVS-installationer. Men vi siktar på att kunna ta fähuset i bruk redan i slutet av januari, säger Tobias.
Andra bygget inleds i sommar
Det första fähuset kommer att ha plats för uppfödning av 120 kalvar som är under sex månader gamla.
– I sommar ska jag börja göra grundarbeten inför det andra fähusbygget där det ska finnas kapacitet för 128 tjurar och 60 kvigor, fortsätter Tobias.
Hur pass självförsörjande är ni på fodersidan?
– Hittills har vi varit helt självförsörjande. Vi odlar främst vall, men också foderkorn på både egen och arrenderad mark. Ytan uppgår till 115-120 hektar. I takt med att antalet djur ökar kommer vi dock att behöva större odlingsytor. Samtidigt är det inte någon enkel historia att lyckas få tag i ny åkermark här i trakten, säger Tobias.
Apropå de senaste odlingssäsongernas vädermässiga nyckfullhet och varierande skördar säger Tobias Hagman att situationen är knepig och utmanande.
– Den svåra torkan och de kraftiga regnen under de senaste säsongerna har medfört att vi själva inte längre har något reservlager att ta till på foderfronten. Det är besvärligt, säger han.
Centralt läge
Också i ett traditionellt agrart samhälle som Markby har jordbrukarna blivit allt färre med tiden.
– En yngre producent har i varje fall inlett verksamhet under de senaste åren. Idag finns det fem aktiva jordbrukare med nötdjur kvar i byn, berättar Tobias.
Det förekommer en del praktiskt samarbete mellan jordbrukare i Markby med omnejd.
– Bland annat brukar vi dela gräsmaskiner tillsammans med min farbror Ralf Hagman från Purmo, säger Tobias.
Markby har profilen som en utpost i Nykarleby. Men ur ett annat perspektiv uppfattar Tobias och Tea Hagman ändå det geografiska läget som på sätt och vis centralt.
– Vi har 60 kilometer till Karleby och 80 kilometer till både Vasa och Seinäjoki. Till Jakobstad och Härmä är det 35 kilometer.
– Lantbrukstillbehör brukar vi handla i Karleby, säger Tea.
Effektivare produktion kunde gagna miljön
Nyårsstormen härjade hårt i Österbotten nyligen och delar av landsbygden råkade ut för långvariga elavbrott. Har ni något reservsystem att ta till vid behov?
– Lamporna blinkade lite, men några problem med strömförsörjningen hade vi inte vid nyår. För några år sedan var vi dock med om ett två dagar långt avbrott i samband med ett värre oväder, säger Tobias.
– Gården har tillgång till en traktordriven generator sedan 1999. Efter att en kraftledning brast i Vörå på grund av mycket sträng köld skaffade jag systemet, berättar Richard Hagman.
När några aktuella jordbruksämnen förs på tal framhåller Tobias Hagman att deras gård inte har några planer på att haka på den framåtgående ekologiska trenden. Övergången skulle vara för jobbig i praktiskt hänseende, säger han rakt av.
Hur kan jordbruket dra sitt strå till stacken för att stävja de klimatförändringar som det varnas för i tid och otid?
– Jordbruket måste kunna anpassa sig till den nya situationen. Ett exempel på en miljövänlig åtgärd är att gå in för att effektivisera produktionen arealmässigt, säger Tobias.
Tobias och Tea Hagman planerar att sköta sin utbyggda anläggning huvudsakligen med egna krafter. De fortsätter driva den gård som deras morfar Göran Malmsten ursprungligen etablerade efter ett nyskifte i Markby för cirka 60 år sedan.
– Producentpriserna kunde vända uppåt. Åtminstone skulle mjölkpriserna absolut inte få sjunka ytterligare från den nuvarande nivån. Man får också hoppas att konsumenterna skulle välja inhemskt, säger Tobias Hagman allmänt angående mjölkbranschens och jordbrukets framtidsutsikter.