Att Ålands skogsvårdsförening med sina nästan 2.000 medlemmar är Ålands största förening imponerade på närvarande politiker när skogsvårdarna och Ålands producentförbund i tisdags ordnade gemensamma vårmöten. Däremot oroade det politikerna med lantrådet Veronica Thörnroos i spetsen vem som i framtiden ska driva jordbrukets intressen som förhandlingspart med landskapsregeringen när ÅPF:s medlemsantal och framför allt medlemsintäkterna krymper.
I sitt hälsningstal berättade ÅPF-ordföranden Birgitta Eriksson-Paulson att fjolårets bokslut visar en förlust på 17.000 euro.
– Det här är allvarligt eftersom underskottet inte beror på att vi har skenande kostnader. Tvärtom visar bokslutet att vi lyckats spara på kostnadssidan, men det är medlemsintäkterna som rasar, förklarade hon.
När ÅPF:s vd Sue Holmström ringde runt till dem som inte betalat medlemsavgift var det fyra svar som dominerade:
– Antingen anser man att vi arbetar för lite med växtodlingsfrågor, arbetar för lite med diko-produktion, har för dyr medlemsavgift eller så är man för gammal. Men oberoende av svaret så kommer styrelsen att vara tvungen att för det här året göra en omställning som motsvarar de intäkter som vi har, påpekade Birgitta.
SLC-ordföranden Mats Nylund uppmanade ÅPF att genast ta en diskussion med den samlade yrkeskåren för att ta fram en handlingsplan.
– Det här kan inte lämnas till nästa år. Då är underskottet ännu större, kommenterade förbundsbasen.
– Om de åländska bönderna inte försvarar sin position kommer ingen annan heller att göra det åt oss, var en annan kommentar.
Hur slår nya stöd mot skärgården?
Men Eriksson-Paulson hänvisade också till ”ljusglimtar” inför den nya odlingssäsongen. Till dem hör att både konsumenterna och handeln berömmer de åländska jordbruksprodukterna.
För att få handelskedjorna att ”lätta på sin stora plånbok” har ÅPF därför tillsammans med SLC påbörjat en dialog med livsmedelsmarknadsombudsmannen Olli Wikberg om hur detaljhandeln fungerar på Åland.
– Vad detta kommer att leda till är oklart, men bara det faktum att det diskuteras och frågan lyfts upp på bordet är bra, tyckte Eriksson-Paulson.
Hon berättade också att SLC har beställt en utredning av ekonomiska forskningsinstitutet PTT för att se hur de nya produktionskopplade stöden kommer att påverka Åland samt både den åländska och åboländska skärgården.
ÅPF-ordföranden är glad för att ÅPF och skogsvårdsföreningen har sina vårmöten efter varandra samma kväll och passade på att berömma skogsvårdarna för deras beställda utredning om det åländska skogsbrukets lönsamhet.
ÅPF sitter inte på det kapital som krävs för en liknande utredning om jordbruket och därför uppmanade Birgitta ”våra politiker som sitter här ikväll” att göra en liknande utredning över det åländska jordbruket.
– Ni bör ta ett helhetsansvar över klustret och kartlägga hur det är uppbyggt och var svagheterna finns. Och framför allt var möjligheterna och utvägarna finns till ett hållbart jordbruk, sa hon och poängterade att ”hållbart inte bara är ekologi utan även ekonomi och socialt”.
Skyddet av skogen måste vara frivilligt
Skogsvårdsföreningens ordförande Johan Mörn hoppades för sin del att den utredning som beställts av skogsforskningsinstitutet Tapio ska ge ett bra resultat och verksamhetsledaren Torbjörn Björkman konstaterade att föreningen med sina nästan 2.000 medlemmar har en stabil ekonomi trots att man på Åland efter den svåra stormen Alfrida den 1 januari 2019 planterat nästan två miljoner plantor för nästan en miljon euro.
SLC:s nya vikarierande skogsombudsman Mats Holmgård presenterade aktuella frågor inom skogspolitiken och konstaterade att hur och vad som ska fredas hamnar i skottgluggen när skogslagen och naturlagen ska förnyas.
Han påpekade att ett aktivt skogsbruk med gödsling och avverkningar är viktiga både för klimatet och ekonomin och poängterade att allt fredande av skog måste ske på frivillig väg.
Måste betala för skogsavverkning
Mats Nylund betonade att markägarnas juridiska ställning måste stärkas. Äganderätten är tryggad i grundlagen, men blir ändå urholkad eftersom varje människa enligt grundlagen har ett ansvar för miljön.
– Men när skogen skyddas ska det ske mot full ersättning, sa Nylund och hänvisade till att myndigheterna nu kan göra planeringar som begränsar markanvändningen utan att markägarna får någon som helst ersättning.
Ett förslag är att exempelvis att bilda en fond dit skogsägare betalar för att få avverka i sin skog, medan de skogsägare som låter skogen stå kvar får pengar från fonden.
– En evighetsmaskin, konstaterade Mats Nylund och det var ingalunda avsett som beröm.