De högsta kubikmeterpriserna ger nödvändigtvis inte störst netto. Kapdata är information som kan göra stor skillnad när anbuden jämförs. En tjänst som SVF Österbotten erbjuder sina medlemmar när de ska sälja virke.
Hur gör du som skogsägare en lyckad virkesaffär? Beroende på boningsort kan det finnas många virkesköpare som gärna kommer ut och ger anbud. Men för att verkligen vara säker på att du som skogsägare behandlas rätt kan det vara skäl att vända dig till din lokala skogsvårdsförening.
– Det bästa med skogsvårdsföreningen är att det är en objektiv part som inte tar ställning. Vi står på skogsägaren sida och kan hjälpa till med allt för att virkesförsäljningen ska bli lyckad, säger Victor Åstrand, skogsvårdsinstruktör i Lappfjärd för Skogsvårdsföreningen Österbotten.
En virkesförsäljning kan ske på flera olika sätt. Många kunniga skogsägare tar kontakt direkt med virkesbolagen när det är dags för att göra affär. Anbuden jämförs och vanligen väljer skogsägaren det bolag som erbjuder högst pris för stämplingen.
– Här i området är det många som är medlemmar i virkesbolagen och säljer av tradition dit och kan också få olika typer av bonusar. De har goda kontakter till virkesköparna och därför väljer många att sköta affären helt på egen hand, förklarar Åstrand.
Börja med en virkesförsäljningsplan
Det fungerar för de som har rutin och insyn – men inte för alla. För oinvigda som känner sig osäkra erbjuder SVF Österbotten och många andra skogsvårdsföreningar olika tjänster.
– Det första steget som jag rekommenderar är att skogsägaren låter skogsvårdsföreningen ställa upp en virkesförsäljningsplan. Genom den fastställer vi områden som ska avverkas och vi går igenom stämplingsposten och gör uppskattningar. Planen är viktig, eftersom den gör det möjligt att konkurrensutsätta virkespartiet och stämplingsposten mellan virkesköparna.
– Den utgör grunden för virkeshandelskontraktet, förklarar han.
Här finns två olika alternativ för skogsägaren. Det ena är att skogsvårdsföreningen får fullmakt att ta in anbud från olika virkesköpare, väljer det bästa alternativet och skriver under avtalet. Det andra är att SVF tar in anbud och gör jämförelsen, men skogsägaren väljer själv utifrån anbuden som kommer in.
– Med fullmakt gör vi också en rapport och granskar avverkningsresultatet och mätdata från avverkningen tas i båda fallen som vi använder för framtida jämförelser, säger Åstrand.
Det är just den här datan som kan göra skillnad. I samband med att skogsvårdsföreningen konkurrensutsätter stämplingen kan också kapdata från tidigare avverkningar inkluderas i jämförelsen.
– Det kan bli väldigt stora kast i anbuden när kapdata tas med. Har en virkesköpare högre stockprocent ger det i slutändan ett högre netto trots att stockpriset är lägre. Det beror på att den ena aktören kan genom bättre aptering få ut mera stock än den andra. Skillnaderna kan vara stora när kapdata jämförs, berättar han.
Variationer på tusentals euro
Han visar en anbudsjämförelse från en tidigare virkesaffär. Den aktören har ett något högre kubikmeterpris för granstock, men när kapdata tas med uppskattas det att den andra aktören genom att jämföra datan tar ut en större stockprocent.
– Det gör att skillnaden i nettot i det här fallet beräknas bli över 3.500 euro till fördel för den aktör som har lägre stockpris men bättre aptering. Variationer uppstår snabbt eftersom apteringen gör så stor skillnad, förklarar Åstrand.
Det betyder enligt honom att många skogsägare som säljer virke utan att inkludera kapdata kan förlora intäkter.
– Det gäller i synnerhet vid större virkesaffärer. Men som vi tydligt kan påvisa med att jämföra kapdatan är det ofta den som har bra aptering som i slutändan kan vara det bästa alternativet trots att stockpriset är lägre.
Program uppskattar
Skogsvårdsföreningen Österbotten använder ett program som gör en uppskattning. Kapdatan tas in och förs in i systemet och fungerar som grund för kommande jämförelser.
– När datan förs in i programmet görs en uppskattning och skogsägaren kan därefter jämföra och öka sina chanser att göra rätt beslut. Vi är den enda aktör som erbjuder en jämförelse mellan virkesköparnas kapdata, säger Åstrand.
Och fortsätter:
– Man måste se till helheten. Det uppskattade totalvärdet påverkas också av hur hyggesrester, det vill säga toppar och grenar, tas in. Här kan det också handla om tusenlappar.
När virkesaffären görs med fullmakt kostar det skogsägaren 55 cent per kubikmeter virke som avverkas. Jämförelsen av kapdata kostar 30 cent per kubik.
– Men fördelarna med att inkludera kapdatan tjänas snabbt in om den medför ett större netto, konstaterar Åstrand.
När är pengarna från virkesaffären på kontot? Det kan variera mycket. En del aktörer ger ett förskott som utbetalas inom några månader efter att kontraktet är undertecknat.
– Men sedan kan det ta länge innan avverkningen sker. Vanligen sker den inom ett år, men ibland tar det längre. När avverkningen är gjord utbetalar virkesköparen likviden som återstår, säger Åstrand.