Upphandling1
Varje år görs offentliga upphandlingar för närmare 70 miljarder euro i Sverige, och 35 miljarder i Finland. Det är inga små summor. ARKIVFOTO
Jordbruk Marknad

Svensk modell för
offentlig upphandling
inspirerar finländsk strategi

Finland utarbetar som bäst en gemensam strategi för offentlig upphandling som ska publiceras under hösten 2020. I utvecklingsarbetet riktar man bland annat blicken mot Sverige, där Upphandlingsmyndigheten sedan 2015 samordnat hållbarhetskriterier och främjat samverkan mellan inköpare och försäljare inom offentlig upphandling.

Den finländska strategin för offentlig upphandling utarbetas som bäst, och en färdig strategi ska presenteras i höst. Som inspiration hittas bland annat den svenska modellen för offentlig upphandling, som sedan 2015 har skötts av Upphandlingsmyndigheten, UHM. På UHM jobbar Monica Sihlén som segmentansvarig för livsmedel och måltidstjänster, och hon har sett den svenska upphandlingen formas i över tio år.

– På Miljöstyrningsrådet där jag började 2008 hette det att vi skulle göra miljömässiga upphandlingar – så kallad grön upphandling, säger Sihlén. Hållbarhet var bara miljö, men mycket har förändrats sedan dess.

Hållbarhetskriterier stöder närproducerat

De hållbarhetskriterier som Sihlén arbetar med idag baserar sig på grundprinciper om djurvälfärd, livsmedelssäkerhet, miljökonsekvenser och socialt ansvar, vilket även är fallet i de kriterier som utvecklats för Finlands del.

– Men framför allt gör kriterierna det möjligt för upphandlaren att välja produkter som faller inom den egna lagstiftningen.

Enligt EU:s direktiv om offentlig upphandling får varor eller tjänster från det egna landet inte prioriteras i upphandlingen. Hållbarhetskriterierna är därför ett sätt att i praktiken lyckas upphandla till exempel närproducerade råvaror genom att ställa krav på saker som antibiotikaanvändning, arbetsrättsliga villkor eller användningen av växtskyddsmedel.

– Visst är det en form av dubbelmoral om vi i dag kan köpa in varor som inte följer svensk lagstiftning, säger Sihlén. De behöver endast uppfylla EU:s minimikrav.

Ställer man inga krav inom upphandlingen måste man acceptera anbudet med det lägsta priset. Då kan man finansiera produktion som inte följer svensk eller finsk lag.

Upphandling Sihlen
Monica Sihlén jobbar vid Upphandlingsmyndigheten i Sverige. Finland och Sverige samarbetar mycket kring offentlig upphandling, och Sihlén vill gärna se mera finländska produkter också på den svenska marknaden. FOTO: Upphandlingsmyndigheten

Kriterie-wizard hjälper

– Vi har drivit på för att göra svensk produktion mera konkurrenskraftig, och då tycker jag inte hållbarhetskrav blir kontroversiellt på något sätt. Det blir ju konstigt om vi får stora importflöden från länder där det är svårt att följa upp kraven.

På egen hand kan det vara svårt att utarbeta juridiskt hållbara kriterier, men med UHM:s hjälp kan kommunerna hitta de kriterier som till exempel gynnar producenter med rätt typ av produkter och hög kvalitet.

På upphandlingsmyndighten.se finns en kriterie-wizard där var och en kan se vilka hållbarhetskriterier man kan använda sig av, för allt från tjänster till köttprodukter. Tjänsten genererar en pdf av utvalda produktgrupper, som sedan kan användas som förfrågningsunderlag vid offentlig upphandling.

– Alla som arbetar med offentlig livsmedelsupphandling i Sverige vet att kriterierna finns, vilket är väldigt roligt. De har tagits fram i samråd med bland annat underleverantörer, grossister och Lantbrukarnas riksförbund LRF. Vi har också externa referensgrupper och en aktiv dialog med marknaden som möjliggör ett brett stöd inom upphandling, inte bara gällande livsmedel.

Kan ha stor lokal effekt

Varje år görs offentliga upphandlingar för närmare 70 miljarder euro i Sverige, och 35 miljarder i Finland. Det är inga små summor, och Sihlén påpekar att man borde komma ihåg att se på samhällseffekterna av hur medlen styrs.

– Jag tror det kommer accentueras allt mera, säger Sihlén. Man vill hushålla med pengarna på bästa möjliga sätt och kanalisera skattepengarna till företag inom den egna kommunen. Det jobbas otroligt mycket med det här runt om i landet.

I den strategi för offentlig upphandling som Finland utvecklar kommer samhällseffekten också att vara ett centralt mål. Samtidigt satsar man på att utveckla ett ledningsverktyg som upphandlare och försäljare kan arbeta utifrån. Också där har man fört diskussioner med Sverige som redan utnyttjar en databas, DABAS, där grossister och lokala producenter kan anteckna vilka varor de erbjuder.

– DABAS innehåller idag drygt 37.000 artiklar, och omkring 10.000 av dem är taggade med hållbarhetskriterier, säger Sihlén. I genomsnitt är det 5,2 kriterier per produkt. Finns produkten där är det enkelt för en upphandlare att hitta den baserat på egenskap och kriterier.

Det enda som krävs för en producent att få med sina produkter i DABAS är en svensk försäljningskanal.

– Vi skulle till exempel gärna se att flera finska produkter kom med i DABAS, säger Sihlén.

Upphandlingsmyndigheten ger rådgivning kring användning av databasen, såväl för försäljare som för upphandlare. Sihlén själv hoppas att flera små producenter skulle slå sig samman för att lägga gemensamma anbud.

Små grossister borde samarbeta

– Grossisten står för logistiken, men små grossister tenderar att vara lokala. Därför är min dröm att se en framväxt av små grossister som kunde erbjuda lokalproducerade varor i tillräcklig volym, i samarbete med lokala producenter.

Sihlén hoppas också på mera samarbete mellan till exempel kommuner och producenter för att främja innovation.

– Till exempel finns det ett stort behov av vegetariskt protein inom den offentliga sektorn. Trenden med att servera mindre kött och mera baljväxter är en viktig signal också till producenterna. Det har resulterat i att vi i Sverige i dag har större produktion av proteinväxter än vi hade för tio år sedan, något jag tror kommer att börja synas också i Finland.

Samarbetet mellan de nordiska länderna, och i synnerhet mellan Finland och Sverige är bekant också för Sihlén, bland annat genom det finländska och svenska Landsbygdsnätverket och MATtanken. Också inom utredningsarbetet kring den finländska upphandlingsstrategin kommer samarbetet med Sverige att fortsätta vara viktigt, meddelar man från Finansministeriet.