En sådan svår torka som i vinter har de italienska bönderna sällan upplevt. Den största floden Po har bara en fjärdedel av sitt normala flöde, och flera bifloder är nästan uttorkade. Många har redan varit tvungna att börja bevattna fälten, trots vattenbristen.
Matteo Catellani är mjölkbonde med 300 djur på Po-slätten i norra Italien. Han är djupt orolig för de kommande månaderna.
– Vi brukar normalt börja vattna i maj, men i år startade vi redan i slutet av mars. Alla bönder jag talat med, även äldre, säger att de aldrig varit med om något liknande. Vi riskerar att inte få fram tillräckligt med foder från åkrarna, berättar han.
Po är på sina ställen sju meter under sin normala nivå, och vattenmängden minskar stadigt. Floden har nu samma vattenmängd som den brukar ha under årets mest vattenfattiga månad, augusti. Situationen är värre än den var i februari för två år sedan, när torkan under året kostade enbart jordbruket över två miljarder euro.
– Just nu är flödet i Po bara en fjärdedel av det normala vid den här tiden på året. Frågan är hur vi ska kunna ta vatten därifrån, som vi brukar göra, om det fortsätter så här. Produktionen av majs och vete här i området bygger på det, säger Matteo Catellani bekymrat.
En av Pos viktigaste bifloder, Secchia, har bara en tiondel av sitt normala flöde. En annan biflod, den mindre älven Enza, som kommer ner från Apenninerna är i princip helt utan ny tillförsel av vatten. De stora sjöarna i norra Italien, som fungerar som vattenreserver för flera stora städer, har bara hälften så mycket vatten jämfört med ett normalt år. Totalt saknas runt femton miljarder kubikmeter vatten jämfört med förra året.
Vattenmyndigheterna trycker på för att det byggs nya dagvattenreserver för att minska problemen kommande år. Någon handlingsplan för att minska effekterna av årets torka har myndigheterna inte tagit fram än. Även EU:s jordbruksministrar diskuterade problemet med torka, som finns över hela EU, under sitt möte 18 mars, utan att komma fram till någon gemensam strategi.
– Att något måste göras är självklart. Problemet är att det tar tid att bygga nya dammar och vattenreserver, konstaterar Matteo Catellani.