Det första halvåret 2019 ska Rumänien leda arbetet i EU-rådet. Förväntningarna är dämpade på grund av den politiska splittringen och korruptionen i landet. Kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker är skeptisk.
Under hösten har Rumäniens förmåga att sköta ordförandeskapet i EU börjat ifrågasättas på allvar. Det har till och med dykt upp förslag att Finland borde tidigarelägga sitt EU-ordförandeskap för att rädda kontinuiteten.
Enligt det ordinarie schemat ska Finland ta över EU-rådet i juli efter Rumänien. De rumänska ledarna försäkrar i alla fall att deras land håller fast vid de ursprungliga planerna. Rumänien håller sig till reglerna, lovar premiärminister Viorica Dăncilă.
Det övertygar inte tvivlarna i Bryssel, där oron tilltar på allra högsta nivå. Kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker ifrågasätter öppet de rumänska ledarnas kompetens för det ansvarsfulla jobbet.
Juncker tvivlar på att Rumänien förmår hantera ansvaret för ordförandeskapet i rådet. Rumänien har måhända förberett sig tekniskt för uppdraget men det är en annan sak att leda arbetet, menar Juncker.
Korruption och misshushållning
I en intervju för den tyska tidningen Welt am Sonntag lät Juncker nyligen förstå att regeringen i Bukarest knappast ännu har begripit vad jobbet innebär. Det handlar uttryckligen om att leda EU-länderna.
Ordförandeskapet ska skötas med omsorg. Det är nödvändigt att lyssna på andra och ställa egna angelägenheter i bakgrunden. Med blick på Rumänien har jag vissa tvivel på landets förmåga att uppträda som en sammanhållande enhet i Europa, sade Juncker.
Rumänien blev EU-medlen 2007, men landet har sedan dess inte presterat särskilt många framsteg. EU anser att den rumänska regeringen inte har gjort tillräckligt mycket för att stoppa korruptionen i landet.
I centrum för kritiken står en planerad amnestilag för att fria korrumperade tjänstemän och politiker. Bryssel befarar dessutom att en pågående justitiereform ska försvaga oberoendet inom landets rättsväsen.
Internt råder politiskt kaos i Rumänien. President Klaus Iohannis och landets socialliberala regering är på krigsstigen mot varandra. Presidenten ansvarar för utrikespolitiken och företräder landet på EU:s toppmöten – till förtret för regeringen.
Den faktiska regeringschefen är parlamentets talman Livniu Dragnea som också är ordförande för det regerande socialdemokratiska partiet PSD. Dragnea betraktar EU som ett hinder för den egna politiken.
Efter valsegern kunde Dragnea inte utses till premiärminister på grund av en tidigare dom för valfusk och misstänkt korruption. Premiärministerposten sköts formellt av Viorica Dăncilă, som leder en koalition mellan PSD och det liberala partiet Alde.
Under knappt två år vid makten har regeringen redan haft 75 ministrar. Det talar inte för politisk stabilitet. Kritiken från Bryssel och andra EU-länder mot det politiska etablissemanget tillbakavisas av premiärminister Dăncilă.
Vi blir kritiserade utan orsak, vi bestraffas bara för att vi råkar vara ett östeuropeiskt land. Det finns många andra EU-länder som är mer korrumperade än Rumänien, hävdade Dăncilă i ett uttalande kort före julen.
Utländska företagare investerar i jordbruket
Det rumänska jordbruket kännetecknas av en splittring mellan fattiga småbruk och extremt stora gårdar. Gårdar med mer än 50 hektar utgör bara 0,5 procent av landets jordbruksföretag men står för hälften av landets jordbruksareal.
Medelarealen i Rumänien är 6,5 hektar men det oaktat finns det gott om gårdar mer en areal som överstiger 10.000 hektar åker. Omkring 6.000 jordbruksföretag står för 40 procent av den totala odlade arealen.
Utvecklingen går mot allt större gårdar mellan 500 hektar och 1.000 hektar. Utvecklingen främjas av utländska investerare, inte minst från Tyskland, som arrenderar eller köper stora jordbruksarealer.