Europa har genomlidit en ovanligt het sommar. Juli 2023 blev den historiskt sett hetaste månaden sedan de meteorologiska upptäckningarna inleddes. Havsvattnets temperatur steg likaså till rekordhöga värden.
EU:s klimatorgan Copernicus varnar för svåra konsekvenser för den framtida matförsörjningen om de globala temperaturerna fortsätter att stiga i nuvarande utsträckning.
Enligt mätningarna har den globala medeltemperaturen i år för första gången stigit till 16,95 grader C. Värdet ligger 0,33 grader över det tidigare högstvärdet från juli 2019 och överträffar Parisavtalets målsättningar om en begränsning till högst 1,5 grader.
Enligt Copernicus blev juli den varmaste månaden som någonsin har uppmätts. En av konsekvenserna är att havsvattnets temperatur också nådde toppnivåer. I Europa stiger temperaturen nästan dubbelt snabbare än det globala genomsnittet.
Ifrågavarande rekord medför allvarliga följder för människor och vår planet. De extrema väderfenomenen tilltar i intensitet, varnar Copernicus biträdande chef Samantha Burgess i ett pressmeddelande.
Konsekvenser för jordbruket
Enligt klimatorganets senaste mätningarna blev den 6 juli 2023 sommarens hetaste dag med en global medeltemperatur av 17,08 grader. Copernicus samlar data från mätningar från satelliter, fartyg, flygplan och väderstationer runt om i världen.
Forskarna fastställer att klimatförändringen redan påverkar den enskilda människan med omgivningar. Intensiva och långvariga värmeböljor återkommer regelbundet och oftare än tidigare. Konsekvenserna drabbar alla och envar.
Europeiska nyhetssändningar rapporterar numera rutinmässigt om torka, skogsbränder, stormar och smältande glaciärer. Vattenståndet i havet och floder stiger och hotar samhällen längs kuster och floder, varnar klimatforskarna.
Den iberiska halvön har varit en särskilt svårt drabbad ”hotspot” denna sommar. Spanien och Portugal har lidit under extrema temperaturer upp till 44 grader C. Hettan har skadat jordbruket och förorsakat ett stort lidande hos befolkningen.
Knappa skördeutsikter
Hetta och torka påverkar givetvis skördarna. EU:s bondeorganisationen Copa-Cogeca varnar för en krympande spannmålsskörd denna höst. Den teoretiska skörden uppskattas till 256 miljoner ton, vilket motsvarar det sämsta värdet sedan 16 år.
De globala utsikterna är likaså mindre optimistiska. Det amerikanska jordbruksministeriet USDA sänkte nyligen prognosen för den globala veteskörden med 3,3 miljoner ton till 793,4 miljoner ton.
Prognoserna tyder åtminstone i detta skede på förluster i USA, EU, Kanada och Kina. Ryssland, Ukraina och Kazakstan kan eventuellt kompensera siffrorna uppåt, med reservation för Ukrainas svårigheter med skörd och transporter.
Spannmålen från Ukraina kan sedan medlet av juli inte längre skeppas ut ur landet via de normala kanalerna. Logistiken störs kännbart av ryska angrepp på spannmålslager och hamnar.
Trygga transportvägar är inte att tänka på för skeppningarna av spannmål från Svartahavsområdet. EU och Ukraina överväger ständigt alternativa rutter som på sätt eller annat gör det möjligt att sända spannmålen ut i världen.
Ryssland räknar för egen del med en relativt god veteskörd. De ryska logistikerna utgår från en veteskörd på omkring 88 miljoner ton, eller 1,5 miljoner ton mer än vanligt. Men situationen är tämligen oöverskådlig och priserna fluktuerar.