Utvecklingen mot större jordbruksenheter fortsätter. Det ställer högre krav på producenternas ekonomiska kunnande. För att skapa bättre förutsättningar för att klara framtidens utmaningar startar ÖSP det nya projektet ”Ekonomilaboratoriet”.
”Ett ekonomiskt och strategiskt kunskapsprojekt för att stärka lantbruksföretagens framtida utvecklingsförutsättningar”. Så beskrivs ÖSP:s nya tvååriga projekt Ekonomilaboratoriet som nyligen inletts. Den som ska leda projektet är Linda Sundman-Melin.
– Beskrivningen av projektet är konkret och jag ser fram emot att få jobba lokalt med människor. Det som jag ska börja arbeta med nu är att etablera kontakt med producenterna som är kärnan i projektet. Jag ser fram emot att börja jobba med dem, säger Linda Sundman-Melin.
Ekonomilaboratoriet har en annan riktning än projektet Ekonomiakuten som ÖSP genomförde för några år sedan. Nu handlar det inte om att rikta ekonomisk rådgivning till ekonomiskt utsatta gårdar utan om att skapa förutsättningar för ett ekonomiskt nytänk inom den österbottniska lantbruksbranschen.
– Det här projektet riktar sig till jordbrukare som har blicken riktad mot framtiden och vill få förutsättningar för att klara framtiden. Syftet med projektet är att på olika sätt stöda dem, förklarar hon.
Det hela börjar med att skapa lokala nätverk genom verksamhet för små grupper, så kallade producentcaféer. Där får producenter träffa varandra, utbyta erfarenheter, lära sig av och stöda varandra. Därför är producenternas medverkan så viktig för de kan sakinnehållet.
– Min roll blir att styra upp ramarna, sköta administration och förvaltning och få ihop de olika bitarna, säger Sundman-Melin.
Digitala verktyg
Konkret ska man inom ramen för projektet satsa på att skapa ett enkelt Excelprogram för gårdsspecifik budgetering och kassaflödesanalys. Just den här biten av ett lantbruksföretag blir allt viktigare i takt med att enheterna växer och produktionen måste vara effektiv.
– Jag är till min utbildning ekonomie magister från Hanken och frågar man en ekonom om det är viktigt med ekonomi så är svaret givet. Men för de som inte har ett renodlat intresse för ekonomi finns risk för att den biten hamnar längre ner på prioriteringslistan. Men för att bedriva en fungerande verksamhet i dag måste man ha koll på ekonomin, säger hon.
I ett andra skede har projektet som mål att utveckla det digitala verktyget för att bättre hantera ekonomin. Verktyget ska bland annat ge möjlighet för gårdar att anonymt jämföra egna nyckeltal med andras. Det kan exempelvis handla om uppgifter om energianvändning eller arbetstimmar samt att också använda statistik från befintliga databaser gällande lönsamhetsbokföring.
– Jag kommer att arbeta aktivt med att se hur vi kan bygga upp ett digitalt verktyg som jordbrukarna därefter kan börja tillämpa i vardagen.
Andra mål inom projektet är att skapa redskap för att lantbruksföretagaren att sätta upp en vision.
– Var vill företagaren stå om fem eller tio år? Eller är det kanske bättre att sluta nu och arrendera ut verksamheten. Att ha en vision är viktigt för utifrån den kan en strategi för gården utarbetas, säger Sundman-Melin.
Seminarier och mentorprogram
Under projekttiden kommer det också att ordnas seminarier, enskild konsultation och förhoppningen är också att skapa ett mentorprogram där erfarna företagare delar med sig av sina erfarenheter.
– Jag har bara varit på jobb i några dagar och det viktigaste för mig nu blir att skapa ett kontaktnät och bygga upp en tillit till producenterna. Jag hoppas lära känna många av dem, säger hon.
Förutom ekonomie magister har Sundman-Melin också en utbildning som politices kandidat. Hon är uppvuxen på lantbruksgård i Närpes och senast arbetade hon som vikarierande utvecklingsplanerare på Österbottens Förbund.
– Där jobbade jag med ett internationellt projekt som heter Osiris. Där lärde jag mig mycket inom projektvärlden och fick också inblick i landsbygdsutveckling. Nu ska det bli mycket intressant att få vara med från början och bygga upp ett nytt projekt, planera och genomföra det.
Hon har också bred erfarenhet av frivilligt arbete på föreningsnivå.
– Jag har alltid tyckt om att engagera mig frivilligt. Inom föreningslivet har jag också lärt mig mycket om ekonomiförvaltning och administration samt skapat ett brett kontaktnät, säger Sundman-Melin, som är ordförande för Röda Korsets avdelning i Kvevlax.