Jobbutsikterna är goda för den som utbildar sig till agrolog eller skogsbruksingenjör vid Yrkeshögskolan Novia. Förutom utbildningen ger skolans studerande gott betyg åt studielivet och den sociala samvaron.
Till dem som valt agrologutbildningen vid Novia i Ekenäs, Raseborg, hör Erik Strandberg. Han är uppvuxen på en mjölkgård i Nykarleby och har haft siktet inställt på jordbruksstudier sedan högstadiet.
Hur ser skolschemat ut?
– De två första åren är det bredare, då läser vi också en del ämnen som ligger ytter om profileringen. Under tredje och fjärde året blir det mer fokus på kärnämnen såsom växtodling och djurhushållning.
Skolans växtodlingsundervisning har av hävd hållit hög profil. Erik är nöjd över att också husdjurssidan tack vare en donation från näringslivet ser ut att få ett nytt lyft.
Lektor Lars Fridefors, som ansvarar för agrologutbildningen, gläds även han över den lyckade medelinsamlingen.
– För första gången på flera år har vi lite extra resurser för utveckling. Vi kommer att utöka näringslivssamarbetet på husdjurssidan och hoppas också få igenom några forskningsprojekt, säger han.
Större gårdar, högre krav
Agrologutbildningen har hittills motsvarat Erik Strandbergs förväntningar och han tycker att den kan rekommenderas dem som i likhet med han själv tänkt sig en framtid som jordbrukare.
– I och med att gårdarna blir allt större ställer det också högre krav. Man ska behärska många områden, konkurrensen är hård och också små detaljer kan ha stor betydelse. Utbildningen kan vara bra att ha också om man skulle besluta sig för att inte bli jordbruksföretagare. En yrkeshögskoleexamen ger fler möjligheter än en yrkesexamen, säger han.
Just nu är planen för hans del att om några år ta över gården och jobba heltid som mjölkbonde. På längre sikt är det svårare att säga något om framtiden.
– För gårdar som har investerat rätt tror jag nog att det finns bra förutsättningar att klara sig. Som ett stort hot mot det finländska jordbruket ser jag däremot handelns så kallade private label-märken.
Teori blandas med praktik
På Eriks klass är man elva studerande från olika håll av Svenskfinland. Ungefär hälften är uppvuxna på gårdar, medan andra hälften fattat intresse för branschen andra vägar.
Fördelningen är ungefär likadan på skogsbrukslinjens andra årskurs där Kim Bergholm från Liljendal och Anton Wilkman från Ingå är två av tio studerande.
Kim har ett litet jord- och skogsbruk därhemma, medan Anton saknar koppling till näringen.
– Men jag har alltid tyckt om att vara ute i skogen, har hållit på med skogsskötsel och valde därför den här utbildningen, säger Anton som överväger en framtid som entreprenör.
Innan intervjun har de haft lektion i en dataklass. Vintertid är studierna teoretiskt inriktade. På schemat står ämnen som ekonomi, matematik och biologi. Vår och höst tillbringas mycket tid utomhus med praktiska övningar som man först gått igenom i klassrummet.
– Det är bra. Åtminstone jag själv lär mig bättre den vägen, säger Kim.
Också lärarna får beröm.
– De är engagerade och beredda att svara på alla ens frågor.
Jobbet kan vara fysiskt, men ska man också ha bra kondis för att studera till skogsbruksingenjör?
– Inte behöver man vara någon toppatlet, men det är kanske trevligare för en själv om man hänger med när vi är ut och går i skogen, säger Anton.
Studieliv
Ekenäs är en liten studieort. Både på agrolog- och skogsbrukssidan är man ändå nöjda med vad studielivet har att erbjuda.
– Att det är en liten skola gör att alla känner varandra. Det ger bra samvaro, säger Kim Bergholm och Anton Wilkman.
Förutom att elevkåren har aktiviteter nästan varje vecka har skogsbruksstuderandena också sin egna förening – Spiritus Forstis, som ordnar evenemang, bland annat den traditionsrika Forstis sjukampen.
På agrologsidan vidgar man sina vyer genom att ibland göra saker tillsammans med finska agrologstuderande. Nyligen, i samband med en studieresa till Sverige, hade man en gemensam sits med lantbruksuniversitet i Alnarp.
– Till det bästa med utbildningen hör att man får träffa och umgås med så många olika människor. Man bygger upp ett kontaktnät och utvecklas socialt, säger Erik Strandberg.
Eftertraktade på arbetsmarknaden
Utbildade skogsbruksingenjörer hittar jobb bland annat inom skötsel och förvaltning. Sysselsättningsläget ser ljust ut.
– Skogen är som bekant Finlands gröna guld och en stor grupp inom branschen är på väg i pension. De som söker till utbildningen borde nog inte ha några problem att få arbete, säger Kim Bergholm.
Också på agrologsidan är läget gott.
– Det är ganska få som direkt efter skolan blir jordbruksföretagare, men nog så småningom. Många av våra agrologer har fått bra jobb via tidigare praktikplatser, säger Lars Fridefors.
Agrologjobben finns bland annat inom handeln, industrin, rådgivningen och stödförvaltningen. Agrologer är också fortfarande efterfrågade inom bank- och försäkringssektorn.
– Nyligen var det en bank som ville rekrytera en agrolog med motiveringen att ”det är lättare att lära en agrolog banking, än det är att lära en tradenom jordbruk”, säger Lars Fridefors nöjt.