Finansieringen av jordbruket befinner sig i förändring till följd av ökad bankreglering och kommande hållbarhetskrav. Enligt en studie från Pellervo ekonomiska forskningsinstitut PTT och Naturresursinstitutet Luke borde förutsättningarna för jordbruksfinansieringen förbättras, exempelvis genom att skapa enhetliga hållbarhetskriterier, stärka lantbruksföretagarnas ekonomikunskaper samt utnyttja nationellt spelrum vid avreglering.
Enligt studien fungerar jordbruksfinansieringen i huvudsak väl i Finland, men under de senaste åren har lantbruksföretagarna ställts inför stora ekonomiska utmaningar, bland annat till följd av pandemin och marknadseffekterna av Rysslands anfallskrig.
Inom finanssektorn har regleringen av kapitaltäckning skärpts, vilket påverkar jordbruksfinansieringen, och hållbarhetsregleringen ökar både inom jordbruket och finanssektorn.
– Även om jordbrukets andel av det totala företagslånebeståndet inte är stor, är finansieringen av sektorn mycket viktig på ett samhälleligt plan. Finansieringen spelar en central roll i utvecklingen av jordbruket. Det är också avgörande att bankerna bevarar sin sakkunskap och förståelse för jordbrukets verksamhet, säger äldre jordbruksekonom Päivi Kujala.
I studien undersöktes hur den ökande regleringen påverkar jordbrukets finansieringsläge. Forskarna har också tagit fram rekommendationer för att förbättra tillgången till framtida finansiering.
Studien bygger på enkäter som besvarats av lantbruksföretagare och bankernas finansieringsförhandlare samt statistiska analyser och forskningsintervjuer.
Byråkratin och finansieringen har försvårats
Både lantbruksföretagare och banker uppger att ansökningsprocessen för finansiering är mer arbetskrävande än tidigare, särskilt på grund av den ökade regleringen av kapitaltäckning.
Bägge upplever att det blivit svårare att få finansiering och att processerna har blivit längre. Samtidigt har den administrativa bördan ökat för både finansiär och företagare.
Bankerna kräver ännu inte hållbarhetsrapportering av lantbruksföretagare enligt ESG-faktorer, det vill säga miljömässiga, sociala och goda förvaltningsprinciper. Men banker, experter och företagare ser att hållbarhetskraven också kommer att införas inom jordbruksfinansieringen.
– Grundprinciperna för finansiering har ändå förblivit oförändrade, eftersom möjligheten att få finansiering fortfarande bygger på betalningsförmåga och kassaflöde. Bankerna betonar att lönsamma investeringar får finansiering, säger specialforskare Olli Niskanen.
Till följd av de senaste årens kriser har många gårdar utöver den svaga lönsamheten haft likviditetsproblem, och mängden oskötta jordbrukslån har ökat kraftigt.
Utöver detta finns en oro över värdet på lånesäkerheter, eftersom återförsäljningsvärdet på jordbruksbyggnader ofta är lågt. Som en följd av strukturutvecklingen finns det även stora regionala skillnader i säkerhetsvärden.
Ekonomiskt kunnande och gemensamma regler
Studien ger flera rekommendationer för att förbättra jordbrukets finansieringsläge. Dessa riktas till både banker, lantbruksföretagare och myndigheter.
Jordbrukssektorn, bankerna och myndigheterna bör tillsammans utarbeta hållbarhetskriterier, så att lantbruksföretagarna inte behöver rapportera till olika instanser med olika metoder. Enligt studien skall ekonomiska incitament främja uppfyllandet av kriterierna.
Utöver detta bör också ekonomiskt kunnande betonas inom lantbruksutbildningarna, medan företagare bör förbereda sig noggrant för finansieringsansökningar, exempelvis med kalkyler och likviditetsplaner.
Inom projektet har även en separat guide för lånesökande tagits fram, med vilken lantbruksföretag kan visa sitt kunnande i ekonomi- och hållbarhetsfrågor.
Avreglering på nationell nivå bör utredas
Enligt studien bör möjligheten till avreglering på nationell nivå kartläggas och möjligheterna till flexibilitet utnyttjas.
Regleringen har oftast sitt ursprung i EU, men även där finns just nu en vilja att lätta på regelverket.
– I regeringens halvtidsöverläggning har man identifierat situationen och beslutat att påbörja en utredning om vilken nationell reglering som fördröjer beviljandet av finansiering, och som Finland därmed själv kunde lätta på. Dessutom har man lovat att söka lösningar på finansieringsutmaningarna inom jordbruket. Dessa är mål som är värda att stöda, säger Kujala.
Forskningsprojektet Jordbrukets finansieringsläge i en föränderlig verksamhetsmiljö finansierades av Gårdsbrukets utvecklingsfond Makera samt MTK. Projektets samarbetspartners är OP Gruppen, Nordea, Sparbanken, POP Banken och LokalTapiola.