Hammarudda Sag 1 Webben
Tage Eriksson visar upp sju meter långa furustockar för det pågående bygget av galeasen Emelia i Sjökvarteret i Mariehamn. Syftet med det 25,6 meter långa fartyget är att bevara lokala skeppsbyggnadskunskaper och få ett lämpligt fartyg för ungdomsseglingar så att man tryggar återväxten av ålänningar som kan segla en skuta. Själva fartygsskrovet byggs dock av ek, som bättre än furu står emot röta.
Skogsbruk Tema

Stormen gav skjuts åt Hammarudda såg

Mera specialsågat virke enligt kundernas önskemål gjorde att Hammarudda såg i Jomala på Åland i fjol för första gången gick med vinst sedan starten 2016.

Jordbrukaren och skogsägaren Tage Eriksson som driver sågen tillsammans med sonen John och brodern Kenneth Eriksson medger utan omsvep att den svåra stormen Alfrida nyåret 2019 är en av förklaringarna till det förbättrade resultatet.

– Många självverksamma skogsägare som jobbade i sina svårt stormhärjade skogar valde av olika anledningar att få en del av virket sågat hos oss i stället för att sälja till Ålands Skogsindustrier eller SkogAx, förklarar Tage.

Nu återstår det att se vad Ålands Skogsindustriers beslut att i sommar lägga ner den ena av företagets två sågar innebär för Hammaruddas familjesåg.

Sågen i Önningeby har varit specialiserad på grövre virke och Tage Eriksson hoppas nu att Hammarudda såg också för Ålands Skogsindustriers räkning får möjlighet att ta hand om en del av de grova stockar som sågen vid Färjsundet i Godby inte klarar av.

Måste hitta sin nisch

Kimitofödde Tage Eriksson som varit både verkställande direktör och styrelseordförande för Ålands producentförbund och också representerat Åland i SLC:s styrelse köpte sin såg 2016 från byn Vestansunda i Jomala när han egentligen ringde upp den dåvarande ägaren för att köpa ett lass sågspån!

Det var förstås ett ekonomiskt vågspel.

– Jag sa redan från början att vi måste fundera om ifall sågen inte börjar gå med vinst efter tre–fyra år. Det skulle förstås också ha varit betydligt lättare att klara de första åren om vi fått någon form av etableringsstöd från landskapsregeringen.

Eftersom sågverksamheten faller utanför jordbrukets vanliga investeringsstöd skulle sågen ha något slag av export för att vara berättigad till industriellt investeringsstöd.

– Men vem som helt kan ju räkna ut att en liten familjesåg på Åland inte kan konkurrera med större sågar på fastlandet och i Sverige. Exempelvis den nya moderna såg som nu ska byggas i Raumo klarar fyrtio stockar i minuten, påpekar Tage.

Hammarudda Sag 2 Webben
Det här virket som sågats upp för en pensionerad lärare innehåller bräder av många olika träslag. Trucken som syns i bakgrunden är enligt Tage Eriksson ett måste på en såg bland annat för att gafflarna på en vanlig traktor har en alltför hög tyngdpunkt.

Marknadsföring via sociala medier

Den första tiden försökte Tage och brodern Kenneth producera virke på lager genom att försöka gissa sig till vad blivande kunder skulle komma att fråga efter. 

– Numera sågar vi det mesta enligt kundernas beställning antingen av deras egna stockar eller träd från Hammarudda gårds skog på cirka 160 hektar. Men vi sågar fortfarande en del som inte är beställt eftersom vi har lärt oss vad som går åt.

Tage Eriksson påpekar också att det är stor skillnad på försäljning och marknadsföring för en sågägare i förhållande till det ”vanliga” lantbruket där marknadsföringen och prissättningen ”på gott och ont” bestäms av någon annan.

– Men sociala medier som Facebook och Instagram har för oss visat sig vara effektiva marknadsföringskanaler. Där finns det också mera att göra, konstaterar Tage.

Uppenbarligen något för honom att satsa mera på efter gårdens planerade generationsskifte nästa år när sonen John tar över Hammaruddas jordbruk.

Hammarudda Sag 3 Webben
Det sågade virket torkas mestadels utomhus under flyttbara tak. I den här virkestraven finns exempelvis 30 x 4 centimeters plankor av douglasgran som exempelvis passar för tillverkning av grova utomhusbord.
– Virkestravarna behöver skydd mot regn men också för att virket inte ska torka för snabbt för då blir det mera sprickbildning, förklarar Tage Eriksson.

Hyvleriutrustning för hugad träkarl

Färdigt inbyggt i ett hörn av sågbyggnaden finns också ett hyvleri med tanke på kunder ”som inte vill ha stickor i fingrarna” som Tage skämtsamt uttrycker saken.

Tills vidare har hyvleriet inte tagits i bruk och det är heller inte självklart att någon av familjemedlemmarna som nu jobbar med sågen tar hand om den biten.

– Kanske kan vi inleda samarbete med någon byggnadssnickare som vill bredda sin verksamhet, funderar Tage Eriksson som redan haft en första kontakt med en företagare i byggbranschen.