Apf 3
SLC:s verksamhetsledare Jonas Laxåback berättade om det pressade ekonomiska läget på många gårdar.
Jordbruk SLC

Stora effekter för
hela landsbygden när
jordbrukets lönsamhet sjunker

Den lönsamhetskoefficient för jordbruket som Naturresursinstitutet Luke tagit fram visar att många gårdar nu har en mycket ansträngd lönsamhet.

– För 2017 var genomsnittet för alla gårdar 0,38 vilket betyder att jordbrukarens faktiska inkomst var ca 4 euro per timme, medan målsättningen var 15 euro i timmen, berättade SLC:s verksamhetsledare Jonas Laxåback vid ÅPF:s höstmöte förra fredagen.

Han var mycket oroad över att lönsamheten så starkt har försämrats under 2000-talet och påpekade att detta kommer att få stora återverkningar för hela landsbygden.

Laxåback berättade att den åländska beredningen av EU:s kommande jordbruksprogram nu är integrerad med beredningen på fastlandet, men han konstaterade också att det nuvarande jordbruksprogrammet reagerar ”väldigt långsamt på krissituationer”.

– I Sverige däremot, där jordbruket länge varit åsidosatt av staten, reagerade man betydligt snabbare än den finländska regeringen som varit väldigt återhållsam med stöd.

Nu riktas blickarna mot den rapport om jordbrukets lönsamhet som den av regeringen tillsatta utredaren Reijo Karhinen väntas överlämna i januari. Den innehåller många förslag om kostnadsbesparingar och hur lantbruket ska få större inkomster från marknaden.

– Men rapporten kommer också att ha politiska förslag, påpekade Laxåback.

Stabilare grund för EU:s korthus

Han hade också siffror som visar hur jordbrukslägenheternas försäljningsintäkter förändrats från 2011 till 2016. Finska Sydösterbotten och Åland har haft den mest positiva utvecklingen.

– Delvis tror jag att det beror på Ålands specialodlingar och diversifierade produktion.

Men efter 2021 kommer EU:s stödnivåer att krympa och för att i viss mån kompensera detta försöker Finland få igenom höjda anslag inom den andra pelaren.

– Detta gäller både fastlandet och Åland. Vi får se hur det här tas emot på EU-nivå, men det korthus som byggts upp sen 1995 borde nu få en stabilare grund.

Nu gäller det att hitta olika lösningar för hur gårdarnas lönsamhet kan förbättras. På lång sikt kommer exempelvis den nya Livsmedelsombudsmannen enligt Laxåback att kunna påverka prisutvecklingen positivt för producenterna.

– Men vi måste också få restaurangkedjan med, eftersom många producenter har direktförsäljning till den. Dessutom behövs förändringar i vår livsmedelslagstiftning och förhoppningsvis också på EU-nivå.

3 miljoner euro mindre EU-pengar till Åland

Sölve Högman som är chef för landskapets jordbruksbyrå berättade att landskapsregeringen efter årsskiftet börjar jobba fram förslag för det kommande nya landsbygdsutvecklingsprogrammet parallellt med grundarbetet på fastlandet. I det nya programmet ska nämligen Ålands inlemmas i samma plan.

– Men alla saker som vi gör nu kommer också att kunna göras under nästa period. Även CAP-strategin ska in i den gemensamma planen. Den görs på nationell nivå i samarbete med näringen och miljöorganisationer.

Också Högman betonade att fokus i framtiden ”ganska mycket” måste handla om att få in mera pengar från marknaden. Men han konstaterade också att de stora nedskärningar som förväntas i EU:s jordbruksbudget trots allt inte får så stora effekter för Ålands del.

– I praktiken handlar det om en minskning med 5 procent eftersom vi räknar med att det under hela programperioden kommer 3 miljoner euro mindre EU-pengar till det åländska jordbruket.