Det pågår politiskt arbete på högsta nivå för att ändra tidtabellen för utbetalningen av jordbruksstödet för i år. Men om inga framsteg görs är jordbrukarna i Österbotten redo att visa sitt missnöje. Det budskapet var tydligt på ÖSP:s fullmäktiges vårmöte.
– Jag kan lova att vi inom Korsholms södra lokalavdelning stöder en form av aktion. Försenas stödutbetalningarna enligt nuvarande tidtabell kommer egna räkningar att bli framskjutna, säger Nils-Erik Lång, ordförande för lokalavdelningen ifråga.
Lång svarade på en rak fråga på ÖSP:s fullmäktiges vårmöte i måndags. Den ställdes av mötets ordförande David Köping som själv kan överväga en demonstration.
– Utbetalas stöden för sent tvingas en del att sälja spannmål till potentiellt ofördelaktiga priser i höst för att kunna täcka utgifterna. Nu strejkar lokförarna och andra sektorer har höjt sina löner så inte kan vi heller acceptera det här upplägget. Vem skulle gå med på att en del av lönen skjuts på framtiden, säger Köping.
Flera andra på plats på Yrkesakademin i Österbotten höll med.
– Själv är jag beredd att demonstrera. Det är ett jätteproblem att en stor del av våra stöd skjuts fram till nästa år. Vi ska hoppas att det löser sig snarast men vi måste vara beredda på demonstration om det behövs, säger Niclas Sjöskog, viceordförande för ÖSP, från Lillby.
Fortsätter trycka på
Henrik Holm från Nykarleby betonade vikten av att fortsätta bearbeta den politiska sidan fortsatt hårt.
– Många gårdar har redan likviditetsproblem och vi måste jobba hårt politiskt. Det är viktigt att vi trycker på med kraftigare åtgärder, säger han.
Enligt Livsmedelsverkets nuvarande tidtabell för stödutbetalningarna ser det i dagsläget ut som att endast LFA-stödet utbetalas i år, men först i december. Den resterande delen på cirka 200 miljoner utbetalas först 2024.
– Med tanke på att den totala lantbruksinkomsten i fjol var 400 miljoner euro förstår vi alla här vidden av problemet om den största delen av totalt 300 miljoner euro i stöd utbetalas först 2024. Jord- och skogsbruksminister Antti Kurvinen har lovat att han tar det här på allvar och vi fortsätter tillsammans med MTK att trycka på med hopp om att åtminstone LFA-stödet ska kunna betalas i oktober som vanlig, säger Ingo.
Att stöden utbetalas inom en rimlig tidsperiod är en sak. Men i samband med diskussionerna på fullmäktigemötet återkom man kontinuerligt till grundproblemet: Att producentens ställning i livsmedelskedjan måste stärkas.
– Huvudfokus i vår intressebevakning ligger på att få de kroniska lönsamhetsproblemen lösta, konstaterar Ingo.
– Det viktigaste för framtiden är att vi får en marknad som fungerar. Nästa regering måste ändra konkurrenslagstiftningen. Det måste vi fokusera på, fortsätter Sjöskog.
Negativa signaler påverkar
Lönsamhetskrisen inom jordbruket får spridning på alla plan – från likviditetskris till val av utbildning. På mötet behandlades en undersökning om hur man på det lokala planet ser på ÖSP:s verksamhet.
Ett av hoten är enligt undersökningen den dåliga lönsamheten som påverkar bland annat nyrekrytering av förtroendevalda och att unga utbildar sig till jordbrukare.
– Från ÖSP:s ungdomsutskott kommer en önskan om att inte klaga för mycket vid köksbordet. Vill man ha med ungdomar är det viktigt att sprida en positiv atmosfär kring jordbruket, berättar ÖSP:s verksamhetsledare som redogjorde för resultaten av undersökningen.
Sören Stenroos, medlem i ungdomsutskottet, fortsätter:
– När jag var ung och diskuterade fick jag höra att jag ska välja ett annat yrke och lära mig jordbruket vid sidan av. Givetvis finns det negativa saker med jordbruket men vi måste också uppmuntra en ny generation till att bli jordbrukare.
Därav kom fullmäktige in på en diskussion om lantbrukets utbildningar i landskapet. Om unga inte ser jordbruket som en framtid minskar ivern att studera inom området. Redan nu riskerar bland annat YA att skära i utbildningsutbudet på grund av sparkrav.
– Ska vi ha ett jordbruk i Finland i framtiden måste unga få utbildning. Det är oerhört viktigt att vi ser till att de platser som finns fylls. För att näringen ska utvecklas behövs utbildning, säger Bjarne Mara.
Ingo lyfte bland annat fram att YA för tio år sedan hade 300 anställda med en statsfinansiering på 26 miljoner euro. I dag är den finansieringen nere på 16 miljoner euro och 200 anställda med samma mängd studerande.
– Det har skurits mycket på yrkesutbildningen med tanke på att sparbehovet de kommande året är enormt nationellt riskerar lantbruksnäringarna att drabbas, säger han.
I ett sådant scenario är det inte bra för utbildningar som inte lockar unga.
– Det blir viktigt att vi alla yrkesutbildare jobbar tillsammans för annars står vi inte emot de övriga. Inom den kommunala förvaltningen finns inte heller denna kunskap så det är viktigt att vi som är förtroendevalda tar upp utmaningarna, säger Conny Englund.
Studiehandledare negativa
Ordförande Tomas Långgård berättade om när hans äldsta son skulle välja studieinriktning.
– Han skulle utbilda sig inom lantbruket och så gick det också. Men studiehandledaren i högstadiet sa att han inte ska göra det utan prova på något annat. Vi har studiehandledare i våra högstadier som har förutfattade meningar och negativ inställning till våra yrken. Det är helt otroligt, säger Långgård.
Flera andra i salen gav liknande berättelser, däribland Kari Lindfors från Esse.
– Min son fick höra samma av en studiehandledare. Men han svarade att han är lika dum som sin pappa som tror vi även i framtiden kommer att behöva mat, berättade han och fick applåder.
På mötet diskuterades också skogsbrukets frågor. Sjöskog räknade upp en rad olika direktiv och förordningar som nu är på gång inom EU. Politiken som förs är mycket grön och riskerar få stor negativ påverkan på det finländska skogsbruket – om de går igenom i sin nuvarande form.
– Den här kommissionen satsar på förordningar framom direktiv, som måste implementeras i finsk lagstiftning. Men förordningar gäller över vår egen lagstiftning och går exempelvis restaureringsförordningen igenom ska den följas och vi kan inte påverka den, säger han.
Lyckligtvis finns motstånd mot mycket av det som är på gång gällande skogen på EU-nivå.
– Vi tror att en del av förslagen skjuts på till nästa kommission och om litet mer än ett år är det parlamentsval och då får vi ett parlament som för en mera realistisk politik. Så vi ska hoppas på förändringar och en ny kommission i framtiden, säger han.