Det är möjligt att förbättra sysselsättningen och näringsverksamheten i glesbygden bland annat med ekonomiska metoder och skattelättnader trots grundlagen, säger Tuomas Ojanen, författningsexpert. De som flyttar till ett sådant område kunde få sänkta skatter på lön och lättnader för återbetalning av studielån. Likaså kunde arbetsgivarna få sänkta arbetsgivaravgifter för att främja sysselsättningen och företagsverksamheten. Tjänstemän som arbetar i avlägsna områden kunde betalas fjärrortstillägg.
För att få stöd i sitt arbete beställde den parlamentariska arbetsgruppen för glesbygd i november 2020 en grundlagsenlig förhandsbedömning av regionutvecklingsåtgärder enligt den så kallade norska modellen. Bedömningen togs fram av professor Tuomas Ojanen. Arbetsgruppen behandlar bedömningsrapporten vid sitt möte den 17 februari, meddelar Jord- och skogsbruksministeriet.
Ojanen granskade följande åtgärder med tanke på grundlagen:
1. Skattelättnader på lön för dem som flyttar till glesbygden för att arbeta där.
2. De som flyttar till glesbygden för att arbeta och som har studielån ska få skuldlättnad till ett värde av 2.600 euro per år. Låneräntorna måste de betala själv. Om de bor tillräckligt länge på landsbygden behöver de inte betala tillbaka lånet.
3. Slopande av arbetsgivaravgiften för nya företag i glesbygden.
4. Fjärrortstillägg: Statliga och kommunala tjänstemän som arbetar i glesbygden ska få fjärrortstillägg. Staten ska kompensera kommunerna för fjärrortstillägget genom statsandelssystemet.
Ojanens rapport visar att lagstiftaren enligt grundlagsutskottets tidigare utlåtanden har omfattande prövningsrätt i synnerhet i skatteärenden trots jämlikhetsprincipen, förutsatt att särbehandlingen av personerna inte är godtycklig och skillnaderna inte blir oskäliga.
Ojanen rekommenderar att man vid den fortsatta beredningen överväger att till en början genomföra åtgärderna genom temporära försökslagar. På så sätt kan man också få nödvändig ytterligare information om åtgärdernas faktiska effekter som man behöver vid en eventuell fortsatt utveckling av dessa och liknande andra åtgärder.
– Arbetsgruppen söker brett nya verksamhetsmodeller för att öka livskraften och välbefinnandet i glesbygden bland annat genom försök. Jag är mycket glad över att Ojanens rapport är positiv till arbetsgruppens förslag. Den ger oss värdefull information för att bereda regionala försök – detta är ett stort steg mot försöken och en positiv signal för vårt arbete, säger Hanna Huttunen (cent), ordförande för den parlamentariska arbetsgruppen för glesbygd.