Känns situationen hopplös? För dig som upplever problem och utmaningar finns stöd att få. Ett första steg mot en lösning kan vara att vända sig till Landsbygdens nätverk för stödpersoner. En som svarar och lyssnar är stödpersonen Mats Ingves.
Det har blivit ganska många samtal genom åren för Mats Ingves, pensionerad jordbrukare i Skaftung i Kristinestad. Han är en av en stödpersonerna inom Landsbygdens nätverk för stödpersoner, som finns där om någon behöver prata.
– Genom åren har jag tagit del av ganska många berättelser, men som stödperson finns jag till för att lyssna och det är min huvuduppgift. Som stödperson ger jag exempelvis inte ekonomiska råd, berättar Mats Ingves.
Inom nätverket finns det cirka 150 stödpersoner, varav sex svenskspråkiga. Stöd finns att få för personer som av olika anledningar upplever vardagen som tung och inte har någon att vända sig till.
– För många är tempot högt och det kan vara svårt att hitta någon som har tid att lyssna. Vi finns till för lyssna när någon har behov att berätta sin historia och fungera litet som ett bollplank, berättar Ingves.
Alla samtal är konfidentiella
Han betonar att alla samtal är konfidentiella och att stödpersonerna har tystnadsplikt. Därför kan han inte återge några samtal ens på allmän nivå, men konstaterar att det kan finnas ett utbrett illamående.
– Samtalen som jag haft förs inte vidare och är sekretessbelagda. Men på ett allmänt plan kan samtalen röra sig om allt från hälsorelaterade, äktenskapliga, ekonomiska, sociala till mentala problem. I många fall upplever de som tar kontakt att situationen har blivit ohållbar och övermäktig.
Att öppna upp om sina utmaningar och problem kan vara svårt för många.
– Därför ser jag min uppgift som mycket viktig. Alla vågar inte ta steget och berätta och trots att det kan vara väldigt tunga samtal så känns det bra att kunna fungera som ett stöd.
Ingves har fungerat som stödperson i 20 år och antalet kontakter varierar.
– Antalet samtal har varierat och jag trodde att de skulle öka under och efter coronaviruspandemin. Men det har varit väldigt få samtal de senaste åren och det har överraskat mig, säger han.
Han är övertygad om att det finns ett uppdämt behov av samtal. Speciellt med tanke på att lönsamheten inom jordbruket fortfarande är dålig för många. Samhällsdebatten om lantbruket bidrar också till en press för många.
– Gårdarna blir större och det ökar kraven på producenterna. I kombination med att ekonomin inom många sektorer är svag så finns det säkerligen många som upplever utmaningar. Samtidigt påverkar debatten om lantbruket som främst är negativ ur vårt perspektiv, säger han.
Inom Maaseudun Tukihenkilöverkko, Landsbygdens nätverk för stödpersoner, finns drygt 150 stödpersoner och med Ingves inräknat finns totalt sex som talar svenska. Antalet stödpersoner på svenska har genomgående varit ganska lågt, men i fjol har det tillkommit några.
Hjälper gärna andra
En av dem är Mari Björknäs i Lappfjärd.
– För över tio år sedan gick jag utbildningen till stödperson, men på grund av få samtal lämnade jag det hela. Jag såg information om en ny kurs och beslöt mig för att gå den på nytt och hoppas nu på att fler tar kontakt, säger hon.
En orsak till att hon har uppdaterat sina kunskaper som stödperson är att hon vill hjälpa andra. Hon vet också vikten av att själv få hjälp.
– Jag har själv fått stöd och hjälp av andra när jag gått igenom svårigheter i livet. Därför känns det meningsfullt att vara ett stöd och att fungera som stödperson är ett bra sätt att finnas där för någon som behöver hjälp, säger han.
Enligt henne är det viktigt för alla att kunna prata med någon om både mindre och stora problem. Ibland kan det också vara lättare att öppna upp för någon obekant, som en stödperson.
– En del kanske drar sig för att prata med någon eller så vill de inte föra fram sina bekymmer alls. Men jag hoppas att folk som behöver stöd tar kontakt. Och det behöver inte vara stora bekymmer utan man kan också ringa en stödperson fast det är lättare saker.
– Jag tror också det är bra att fundera med någon annan innan ett litet bekymmer blir för stort. Det är bättre den vägen. Ingen behöver vara rädd för att kontakta mig, säger hon.
Vilka egenskaper anser Mats Ingves är bra för att på frivillig basis arbeta som stödperson?
– Förutom att kunna lyssna och ha tid att göra det, är det är bra att känna till landsbygden och lantbrukssidan. Mina pojkar arbetar inom branschen och jag försöker hela tiden ha viss insyn i vad som är på gång med EU-stöd och regelverk, svarar han.