Kriget i Iran har lett till betydligt högre bränslekostnader. För entreprenörer och odlare på landsbygden innebär detta att en svår marknadssituation börjar få en kriskaraktär.
Thomas Lindqvist driver entreprenad i Degerby i Ingå – främst vägunderhåll och kalkspridning. Innan kommunaliseringen tömde han även slambrunnar i trakten.
Lindqvist följer noga med bränslepriserna, men tills vidare har inte verksamheten påverkats radikalt.
– Vi har inte drabbats av prisstegringen ännu eftersom vi har gammalt bränslelager, men när tanken är tom om någon månad så kommer det nog att kännas, säger han.
Enligt Lindqvist har priserna stigit från 1,20 euro med moms till 2 euro, vilket kommer att kännas när vårbruket kör i gång.
Trots läget har efterfrågan på Lindqvists tjänster bibehållits eftersom samma arbeten måste utföras inom jordbruket oavsett hur mycket bränslepriserna stiger.
– Taxorna måste antagligen ändå höjas om det blir en långvarig kris. Speciellt oroar jag mig för de stora summor pengar bönderna måste lägga ut på spannmålstorkningen i höst.
Planeringen försvåras – prishöjningar i sikte
Bröderna Marcus och Fredrik Fagerström driver bolagen Krokby Entreprenad och Krokby Skogstjänst i Tenala.
Företagen, som sysslar med lastbilstransporter och skogsmaskiner går bra, men enligt Marcus Fagerström utgör högre bränslekostnader ett problem på sikt.
– På skogsmaskinsidan slutade vi som en tur i oturen att köra just före kriget började då det blev för mjukt i skogen. Bränsletankarna är också ganska fulla, men när det kör i gång igen i mitten av april måste vi se över priserna, det är helt klart.
På lastbilssidan har Fagerström haft möjlighet att förhandla med vissa kunder om transportpriserna. Många kunder har kommit emot, medan vissa kontrakt inte går att omförhandla.
Han menar att hela branschen nu söker det nya normala, och att alla priser kommer att stiga bara nya kontrakt börjar ingås.
Även planeringen försvåras.
– Det är väldigt svårt att räkna offerter, när man inte vet vad som händer imorgon. Det finns ju ingen rim och reson. Tur är att vi inte har några stora investeringar på kommande – det gäller främst att få bränslekostnaderna täckta.
Fagerström berättar att de för tillfället kör mycket spannmål och därför kommer i kontakt med bondekåren.
Han säger att många ännu inte har bränsletankarna fyllda inför vårbruket, och att detta är bekymmersamt.
– Böndernas situation är nog svårare än vår. Deras verksamhet påverkar dessutom många andra branscher. Utan bönderna lider många andra också.
Björklöf köpte bränsle i grevens tid
Thomas Björklöf är odlare i Raseborg. Han inhandlade bränsle till vårbruket precis innan priserna steg kraftigt.
– Jag beställde bränslet på söndag till ett pris på drygt 90 cent litern utan moms, och på måndagen hade priset stigit till 1,60. Jag övervägde också att ta bränsle också till torken, men det kräver en sådan jättekassa att jag lät det vara, berättar Björklöf.
Även gödseln inhandlades innan de senaste prishöjningarna.
– När jag köpte den sista i februari låg priset på 620 euro per ton, och nu har det stigit till 683.
Björklöfs årliga bränsleförbrukning uppgår till cirka 35.000 liter, och ännu i februari motsvarade kostnaden ungefär samma summa i euro.
Eftersom bränslepriset fördubblats sedan dess undgick Björklöf med nöd och näppe högre kostnader. Prishöjningen kommer ändå att påverka hans planer inför säsongen.
– Jag hade tänkt kultivera vissa skiften inför vårbruket, men kommer antagligen att avstå på grund av det dyrare bränslet. De sena vårvetesorter jag brukar odla får jag också slopa, eftersom den sena tröskningen kan leda till för höga torkningskostnader.
Kostnadsökningen förvärrar ett spänt läge
Björklöf sysslar även med märkesservice av traktorer och entreprenad – den senare handlar främst om sockerbetssådd och upptagning.
Han konstaterar att bränslekostnaderna för upptagningen nu ligger på 60 euro i timmen, vilket i kombination med att en del odlare slutat odla sockerbeta skapar ett kostnadstryck.
– En sådan kostnad kan inte helt bäras av entreprenören, men jag kan omöjligt föra över den på jordbrukaren heller. Det är ett kärvt läge, och i något skede måste taxan höjas.
Björklöf jämför situationen med 2022, med den skillnaden att även spannmålspriserna då steg i takt med kostnaderna. Nu har de stagnerat, vilket gör ekvationen svårare att lösa.
– Personligen har jag ändå ett ganska litet vårbruk eftersom jag satsar på höstsäd. Sådden kommer att uppgå till 60 hektar och bestå av ärter, maltkorn och utökad skyddszonsareal eftersom stödet för skyddszoner höjts från och med i år.
Han framhåller dock att många har det väldigt spänt redan från tidigare, och att kriget ökar pressen.
– Det börjar nog bli något av en force majeure-situation. Man kunde hoppas på åtgärder från regeringens sida, men här är jag nog ganska pessimistisk.