Mickel Nystromw
Mickel Nyström konstaterar att det inte i nuläget går att bedriva jakt med traditionella jakthundar i vargreviren. FOTO: Anna Kujala
Jordbruk SLC Landsbygdsnäringar Livet på landet

Stamvårdande jakt på varg får stort understöd

Ett medborgarinitiativ om att inleda stamvårdande jakt på varg och förhindra vargskador har på några dygn samlat närmare 45.000 underskrifter. Den magiska gränsen 50.000 ser därmed ut att vara nådd redan till veckoslutet. Initiativtagarna Finlands Jägarförbund och olika jakthundsföreningar samt MTK och SLC, vädjar nu till dem som upplever den nuvarande vargsituationen som ohållbar att underteckna medborgarinitiativet. Målsättningen är att det bereds en lag som skapar ramar för inledande av stamvårdande vargjakt redan under vintern 2020-2021. Initiativet hittas här: kansalaisaloite.fi/sv/initiativ/7047.

– Avsikten med stamvårdande jakt är inte att utplåna alla vargar utan att reglera vargstammen till en för samhället tolerabel nivå. Stamvårdande jakt är enligt forskning det bästa sättet att sköta vargstammen kontrollerat, lagligt och på ett sätt som beaktar de människor som bor på vargområdet. Målsättningen med jakten är framför allt att minska de skador som vargarna förorsakar jakthundar, husdjur och produktionsdjur samt att bevara vargens skygghet för människan och hålla den på avstånd från bebyggelse, säger SLC:s vice ordförande och ordförande för SLC Åboland Mickel Nyström.

Svår process få fällningstillstånd idag 

I nuläget är vargen så gott som helt fredad och det är enligt Nyström nästan omöjligt att jaga den. Det är också en väldigt jobbig process att få fällningstillstånd. 

– Ansökningsprocessen är lång och besvärlig och efter den tillkommer ännu en besvärstid på 30 dagar. Det här leder oftast i praktiken till att när en ansökan väl gått igenom är jakttiden redan slut.

Nyström konstaterar att situationen för närvarande är ohållbar och att förhoppningen är att medborgarinitiativet leder till att vargstammen kan hanteras på ett mer hållbart sätt framöver.

– Jag är absolut inte emot vargen, den hör hemma i Finlands natur, men om det inte finns någon möjlighet att reglera vargstammen på ett rimligt vis så har något gått fel. Vi måste få en vettigare förvaltning av den vargstam vi har

Nyström drar sig till minnes hur man på 1990-talet var överens om att omkring 150 individer var ett lämpligt antal vargar i Finland. Idag finns mellan 350 och 450 individer och man talar inte ens längre om individer utan om flockar.

– Det är ett faktum att det inte längre går att bedriva jakt med traditionella jakthundar i vargreviren. I östra Finland har älgstammen minskat kraftigt eftersom vargstammen blivit så stor. De få älgkalvar som föds äter vargarna upp och det går inte heller längre att jaga hare med hund där eftersom vargarna tar jakthundar.

Uttag av det naturliga överskottet

I dagsläget finns den största vargstammen i västra Finland.

– Vi har fyra vargflockar i Egentliga Finland och delar två andra med grannlandskapen. Därtill finns ett antal individer som inte ännu bildat flock. Vargstammen är tidvis den tätaste i hela landet, speciellt under vår och höst då årets ungar fötts. Här finns visserligen också stora viltstammar men problemet är att man inte kan ha så här mycket varg i närheten av bebyggelse, säger Nyström. 

Han understryker också att jakt alltid handlar om ett uttag av det naturliga överskottet. 

– Stamvårdande jakt ger möjlighet att hålla vargstammen på en nivå där man både kan bedriva jordbruk och jakt och människorna på landsbygden kan känna sig trygga. Den nivån är för närvarande inte där den borde vara. 

Sjoskogw
Niclas Sjöskog understryker att vargen behöver ha en viss rädsla och skygghet för människan. FOTO: Christoffer Thomasfolk

Niclas Sjöskog, mjölkproducent i Pedersöre och första viceordförande i SLC:s fullmäktige, är på samma linje och säger att den stamvårdande jakten behövs för att skydda både djur och människor.

– Vargen har inte respekt för människan eftersom vi inte jagar den. Men faktum är att vargen behöver ha en viss skygghet och rädsla för oss. Den skall inte finnas på folks gårdsplaner och den skall inte heller ta folks hus- och produktionsdjur, vilket tyvärr sker alltför ofta just nu.

På Sjöskogs mjölkgård i Purmo har nyligen byggts ett drygt kilometerlångt viltstängsel. 

– Vi har för närvarande omkring 70 mjölkkor samt kvigor och kalvar här på gården. Sinkorna och kvigorna går ute och i närheten av oss har det funnits spår av både varg och björn, berättar Sjöskog. 

Det närmaste vargreviret finns i Markby i Nykarleby och där har man enligt Sjöskog haft stora problem och vargar som springer över gårdsplanerna.

– Problemet är att vargen inte längre är skygg utan kommer närmare och närmare människan och tar maten där det är lättast. Bland annat har vargar tagit rävar på rävfarmerna.

Sjöskog uppmanar därför alla som är oroliga att skriva på medborgarinitiativet.

– Det handlar om både människors och djurs säkerhet och livskvalitet. Man skall inte behöva vara rädd på sin egen gård och man skall inte behöva vara rädd för sina husdjurs skull. Vi har stora skogsområden i Finland där vargen kan bo – den behöver inte finnas på våra gårdsplaner.

Sjöskog hoppas att medborgarinitiativet skall tas till behandling och leda till ett lagförslag.

– Det har funnits ett missnöje med den förda vargpolitiken i Finland redan i många år och frågan engagerar många.


Läs också:
Medborgarinitiativ för att inleda stamvårdande vargjakt har öppnat