Då coronapandemin började härja i våras fanns det en global rädsla för att livsmedelskedjan skulle lida och att matpriserna skulle börja stiga ordentligt. Rädslan har dock för Finlands del visat sig vara obefogad och matpriserna stiger endast måttligt både i år och nästa år, konstaterar Pellervo ekonomiska forskningsinstitut PTT.
Matens prisutveckling har de facto under pandemin varit betydligt jämnare i Finland än i EU-länderna överlag, där man under våren såg en märkbar prisstegring. I Finland räcker produktionen och lagren av lantbruksprodukter väl till för att täcka den inhemska konsumtionen.
Enligt Pellervo ekonomiska forskningsinstitut PTT:s färska prognos stiger livsmedelspriserna i Finland i år med i medeltal med 1,5 procent och nästa år med 0,5 procent. Köttkonsumtionen som började sjunka i fjol fortsätter minska. Produktionen av griskött och mjölk ökar i år, men börjar igen sjunka nästa år.
– Mest ökar priserna på frukt och bär. Fruktpriserna ökar på grund av bristen på säsongsarbetskraft i EU. Också kött och grönsaker ökar mer i pris än andra produktgrupper, säger vice forskningsdirektör Hanna Karikallio på PTT.
Utbrottet av afrikansk svinpest ASF har minskat grisköttsproduktionen både i Kina och på andra håll i Asien, varför den finländska exporten till Asien har varit stor.
– Överlag skapar utbrottet av ASF i Tyskland nu osäkerhet på grisköttsmarknaden i EU och det är möjligt att den kommer att drabbas av märkbara störningar, säger Karikallio.
Livsmedelsexporten har överlag börjat öka just på grund av ökad efterfrågan på griskött samt mjölkpulver. Nästa år förändras dock situationen. Exporten kommer att minska till följd av att Asiens grisköttsproduktion återhämtar sig.
Också spannmålsexporten minskar eftersom skördarna i år på grund av den torra försommaren blev ordentligt mindre än fjolårets rekordskördar.
Konsumtionen av mjölkprodukter ändrade struktur
Trots den mindre spannmålsskörden är inga större prisfluktuationer i sikte.
– Spannmålslagren är välfyllda och därför väntar vi oss inga betydande prisförändringar, men höstens utmanande skördeförhållanden ökar dock osäkerheten på spannmålsmarknaden. Eventuella kvalitetsproblem kan dra upp priset på brödvete en aning, säger äldre lantbruksekonom Tapani Yrjölä.
Mjölkproduktionen ökar i år eftersom foderskördarna har varit stora och av god kvalitet. Nästa år vänder produktionen dock igen nedåt.
Konsumtionen av mjölkprodukter förändrades på grund av coronapandemin, då större delen av konsumtionen flyttade till hemmen. Användningen av många mjölkprodukter sjönk, men bland annat yoghurt- och ostkonsumtionen ökade.
Producentpriset ökar en aning i år, delvis på grund av mjölkpulverexporten.
Grisköttsproduktionen stiger i år på grund av den ökade Asienexporten. Den inhemska konsumtionen är dock generellt på nedgående och också konsumtionen av nötkött minskar. Trots den ökade konsumtionen av kyckling fortsätter den totala köttkonsumtionens nedgång på samma sätt som ifjol.
Producentpriserna på kött ser inte ut att förändras märkbart vare sig i år eller nästa år, men den starka exportefterfrågan på griskött drar upp producentpriserna en aning i år.
Lantbrukarnas företagsinkomster ökar
Det står klart att livsmedelsindustrin inte har lidit som andra industrier av coronapandemin. Krisen har dock medfört strukturella förändringar och bland annat företag inom matservicesektorn har drabbats av problem.
Det allmänna ekonomiska läget som ytterligare försvagats av pandemin har också dragit ner lantbrukets kostnader.
– Eftersom kostnaderna minskar, ökar lantbrukets företagsinkomster med omkring 15 procent i år, förklarar Yrjölä.
Företagsinkomsterna stärks också av den exceptionella ökningen av mjölk- och grisköttsproduktionen i år. Nästa år sjunker företagsinkomsterna igen då kostnadsnivån ökar och produktionen återgår till sin normala utvecklingskurva.