Oljehampa, bovete och vall för export. Specialväxter kan vid sidan av eller i stället för traditionell spannmålsodling kan öka lönsamheten, löd budskapet på Transfarms och Viljatavastias marknadsdag.
Marknadsdagen ordnades för andra gången vid TransFarms oljehampafabrik i Oitti i lördags.
– Vår oljehampaverksamhet växer hela tiden, och därför har vi behov av ytterligare kontraktsodlare. Efterfrågan av oljehampa är särskilt stor på fodersidan, berättar TransFarms Satu Pura.
På fodersidan är pressad hampa, som blir kvar efter att oljan pressats ur fröna, efterfrågad speciellt inom fjäderfäproduktionen.
– Oljehampan togs med i Naturresursinstitutets officiella fodertabeller 2021. Foderanvändningen av oljehampa har ökat nu när man vet dess fodervärden och kan jämföra den med andra foderväxter, konstaterar Pura.
För tillfället går två tredjedelar av TransFarms oljehampaproduktion på export.
Enligt uppgifter från TransFarm klarar sig oljehampan rätt bra i lönsamhet. För oljehampa som uppfyller livsmedelskvalitet betalas ett cirka 2,5 gånger högre pris jämfört med dagens oljeväxtpriser. Räknat utgående från medelskördarna får man just nu upp till 200 euro mera per hektar för oljehampa än rybs.
TransFarm ingår också nya odlingsavtal för kummin.
Grön honung som inte blev av
Murtolan tila är ett av de företag som banat väg för oljehampaodlingen och -produkter i Finland. Ville Virtanen och Virve Kettunen, som driver företaget, marknadsför konsumentprodukter av oljehampa under namnet Hamppufarmi.
Dessutom ägs företaget FoodFarm, som säljer oljehampaprodukter för industrins bruk, tillsammans med TransFarm.
– Egentligen är det en slump att vi kom in i oljehampabranschen. Vi hade biproduktion, och tänkte att vi kunde få en nischprodukt av grön oljehampahonung, berättar Virve Kettunen.
Bina var dock mera intresserade av andra växter än oljehampan, så det blev ingen grön specialhonung. Däremot ledde bristen på uppköpare av den första egna oljehampaskörden till att man själv sålde oljehampafröna lokalt.
Med åren har företaget utvecklat olika oljehampaprodukter utifrån konsumenternas önskemål. I dag tillverkar Hamppufarmi till exempel oljehampasnacks och oljehampaolja, den nyaste produkten är proteinrika Hamppu 65.
Inhemskt och glutenfritt
Ett företag med längre erfarenhet av specialväxter är kvarnen Keskisen mylly. Utgångsläget är glutenfria produkter av inhemsk havre och bovete.
– Vi köper våra råvaror av våra kontraktsodlare, som förbundit sig till en noggrann kvalitetskontroll, säger Markku Vitikainen. Man ingår gärna avtal med ytterligare kontraktsodlare.
Vitikainen talar för inhemska premiumprodukter, som utnyttjar de finländska odlarnas yrkeskunskap och vår rena jordmån.
– Vi borde utnyttja de goda förutsättningarna vi har i Finland och göra det vi är bra på. Det finns kunder utomlands som är beredda att betala för premiumprodukter. Ökad odling av specialväxter skulle också gynna den traditionella spannmålsodlingens lönsamhet, då utbudet av inhemsk bulkspannmål minskar, resonerar han.
Keskisen myllys produkter säljs förutom i Finland på export till Sverige.
Vall på export
Exportinriktade vallfodertillverkaren Golden Fields håller som bäst på att etablera sin vallfabrik i Humppila. Företaget köper upp vall av kontraktsodlare, och säljer sedan vallfoder vidare till arabländerna via samarbetspartnern Al Dahra Group. Golden Fields har redan en fungerande fabrik i Rakvere, Estland.
– De torra perioderna har påverkat vallproduktionen negativt i södra Europa och Kalifornien, varifrån Arabländerna traditionellt köpt vallfoder. Därför riktas blickarna nu längre norrut, säger vd Risto Uusitalo.
Aldahra har som mål att köpa 1,5 miljoner ton vallfoder från Östersjöområdet. En fabrik liknande den som nu byggs i Humppila kan producera cirka 100.000 ton foder per år.
– Det betyder att det finns utrymme för sammanlagt 15 liknande fabriker kring Östersjön. Golden Fields planer är att inom 5-10 år ha fem fabriker kring Östersjön.
För den oinvigna låter det främmande att exportera vall - är det lönsamt?
– Det här är en fråga jag ofta får. Jag brukar svara, att har du olja har du också råd att köpa vall, svarar Uusitalo, och förklarar ytterligare:
– Det är inte bara i Norden vi fokuserar på självförsörjningen. Till exempel Arabemiraterna har som mål att åtminstone hälften av maten produceras i landet. Eftersom vallodlingen där är svår på grund av vattenbristen, är man beredd att importera vallfodret som behövs för att upprätthålla animalieproduktionen.
Golden Fields räknar med att köra i gång vallproduktionen vid fabriken i Humppila nästa år.
– I vår uppmanar vi odlarna att så in vall med spannmål som skyddssäd, så att vi har tillräckligt med vall för produktionen 2024, säger Uusitalo.
Som detalj för den som funderar på att odla exportvall kan nämnas att Golden Fields tillåter högst 10 procent klöver i vallen.
– Araberna är mest vana med blålusern i fodret. Även om klövern är bra med tanke på fodervärdena, blir den mörk i fodret, vilket araberna inte är vana med utan uppfattar att fodret då har dålig kvalitet. Vallfodret vi producerar kommer att vara timotejbaserat.
Odlingsboost med nya sorter
På marknadsdagen deltog ett trettiotal utställare. En av dem var Teemu Junttila från utsädesgården Junttilan Tila, som är en del av Peltosiemen-kedjan. Företaget samarbetar med TransFarm kring produktionen av oljehampautsäde. Teemu Junttila berättar att det fortfarande finns gott om både oljehampautsäde, liksom utsäde av andra växtarter.
– I år har vi flera nya sorter av både olika slags spannmål och vallväxter att erbjuda som utsäde. De hittas i vår Peltosiemens broschyr, men rödklövern Selma, som inte inte finns i broschyren, kan man också få av oss, tipsar Junttila.
På basen av utsädesköpen verkar intresset särskilt för ärtodling öka.