Kontraktsmodeller där priset slås fast på förhand har ökat något i popularitet. För att gynna marknaden skulle spannmålsuppköparna ändå gärna se mera kontraktsodling och att priserna slogs fast i förväg för en del av skörden.
Det relativa antalet odlingsavtal som ingåtts i förväg har ökat speciellt för råg och havre, säger Minna Oravuo, spannmålschef vid Raisio.
– Det är en mycket glädjande utveckling, och vi skulle gärna uppmuntra jordbrukare att ingå avtal för ett större del av produktionen och att spika fast priset för en del av skörden.
Avena Nordic Grain Oy:s vd Tero Heikkinen berättar också att olika kontraktsmodeller där priset slås fast på förhand ökat något i popularitet.
– Odlarna är allt oftare intresserade av att påverka prissättningen av den egna skörden och antalet termins- och basis-kontrakt har så småningom ökat, säger Heikkinen.
Även för Hankkijas del har basis-kontrakt gjorts i någon mån, säger spannmålschef Tarmo Kajander.
– Den här typen av kontrakt blir säkert mera allmänna i framtiden. Basis-prissättningen har i det här läget gett ett gott resultat för kvarnvete och raps, eftersom derivatpriserna stigit för dessa.
Trots en försiktig ökning är uppköparna överens om att en beklagligt liten andel jordbrukare ännu utnyttjar möjligheten att spika fast priset i förväg. Varför kontanthandeln dominerar är svårt att säga.
– En orsak är säkert att vi i Finland har många små spannmålsgårdar tätt inpå varandra där man odlar på deltid, säger Oravuo. Man satsar kanske inte tillräckligt på marknadsföring. Ibland känns det som att folk är mera rädda för att priserna ska stiga fram till följande säsong än att de ska sjunka.
Enligt Heikkinen har termins- och basis-kontrakten stor potential men inom spannmålshandeln går man ofta i gamla hjulspår.
– Det kan bero på oron över en misslyckad skörd eller framtida prissvängningar. Det kvarstår alltså mycket arbete för oss inom marknadsföringen av olika kontraktsalternativ.
Svårt att slå kontanthandeln
Under skördetiden dominerar kontanthandeln, berättar Tarmo Kajander. Också Avena köper för tillfället mest till spot-pris.
– Skörden prissätts vid försäljning och leveransen sker snabbt, säger Heikkinen. Fördelen är att det frigör lagerutrymme på gårdarna under skördetiden. Men termins- och basis-kontrakt har också gjorts för odlingssäsongen 21/22 för de höstgrödor som nu sås. Den trenden skulle gärna få öka ytterligare.
Efter skördetiden förflyttas tyngdpunkten till terminskontrakt för skördeperiodens slut och den kommande odlingssäsongen 2021, säger Kajander.
Trots att kontanthandeln dominerar fortsätter spannmålsuppköparna att utveckla nya kontraktsmodeller och erbjuda kunderna alternativ.
– Med nya modeller vill vi tillföra mervärde till nuvarande förfaranden, men samtidigt måste modellerna vara relativt enkla och entydiga, säger Oravuo. Dessutom borde de intressera ett stort antal odlare. Det betyder att en ny modell måste vara mycket genomtänkt och kräver mycket tid för marknadsföring och erfarenheter. Å andra sidan kan en kontraktsmodell slå igenom snabbt om den erbjuder ett mervärde.
För spannmålsuppköparna skulle ett större antal odlingskontrakt och prissäkring på lång sikt vara det optimala.
– Vi skulle gärna se att spannmålshandeln i framtiden allt mera gick åt det hållet, säger Kajander. Det här skulle möjliggöra en mera välfungerande marknad. Industrin och marknaden måste ändå i praktiken fungera med siktet inställt flera månader i förväg.
Som exempel nämner Kajander det gångna årets produktkontrakt för till exempel mjöl och havreprodukter, där industrin redan sålt vidare en stor del när skördesäsongen inleds.
– Nu säljs redan året 2021. En längre tidslinje gynnar alla så länge riskerna beaktas och hålls rimliga.
Kontraktsodling är ett sätt att planera den egna odlingen.
– Det här betonas i synnerhet för specialgrödor, säger Kajander. Hankkija köper till exempel sina inhemska proteingrödor på kontrakt. Vi hoppas att odlingskontrakt och andra kontraktsformer med sikte på framtiden skulle öka.
Följ med marknaden och odla enligt efterfrågan
Slutligen bestäms ändå spannmålspriset enligt marknaden, påpekar Oravuo. Därför är det viktigt att följa med marknadsläget och vara uppmärksam på vad experterna säger om efterfrågan. Eftersom marknadsläget kan ändras snabbt är det däremot viktigt att styra odlingen ändamålsenligt.
– Den inhemska efterfrågan på spannmål är relativt stabil, men på exportmarknaden kan efterfrågan variera, säger Oravuo. Eftersom vi inte kan påverka marknaden är det viktigt att välja grödor och sorter som lämpar sig för den egna gården. Att eftersträva god kvalitet och fylla ett visst behov är alltid ett sätt att klara sig möjligast väl.
Heikkinen håller med.
– Det lönar sig att följa med efterfrågan i det egna området och producera utifrån det. Se över den egna gårdens produktionskostnader som en helhet och optimera dem så långt det går. Utnyttja också de kontraktsmodeller som finns tillgängliga.