Den sammanlagda skördemängden för korn, havre, vete och råg – 3,6 miljarder kilo – är genomsnittlig för tioårsperioden. Mängden är 38 procent större än spannmålsskörden för missväxtåret 2021, uppger Naturresursinstitutet.
På gårdarna och inom spannmålsindustrin sjönk spannmålslagren under sommaren före skörden till en lägre nivå än vanligt. Den nyskördade spannmålsskörden torde för ett år framåt garantera en nästan normal inhemsk spannmålsanvändning.
Korn har varit det sädesslag som odlas mest i Finland redan i 40 år. År 1977 passerade korn nämligen havre som huvudsädesslag i fråga om odling i Finland.
En stor del av den kornskörd på omkring 1,4 miljarder kilo som skördades hösten 2022 utgör den mest betydande fodersäden för husdjuren på gårdarna.
– Havreskörden var omkring 1,2 miljarder kilo, vilket är en sjättedel större än den genomsnittliga skörden under de senaste tio åren. Havre är på väg att bli det sädesslag som vid sidan av korn odlas mest i Finland. På senare år har exporten av havre från Finland stabiliserats till omkring 300-400 miljoner kilo och samtidigt har den inhemska livsmedelsproduktionen med havre ökat, säger Anneli Partala, överaktuarie vid Naturresursinstitutet.
Veteskörden uppgick till cirka 840 miljoner kilo. Den är genomsnittlig under en granskningsperiod som omfattar de senaste tio åren.
Rågskörden uppgick till cirka 64 miljoner kilo. Det innevarande året är det tredje året i följd, då rågskörden inte täcker den spannmålsmängd som behövs för framställning av inhemskt rågbröd. Rågskörden står endast för ett par procent av vår spannmålsskörd.
Ekoskörden ökade med 50 procent
Andelen ekologisk spannmål av hela spannmålsskörden i Finland är cirka 5 procent.
Havre är klart den viktigaste spannmålen som produceras ekologiskt och den står för 60 procent av den totala ekologiska spannmålsskörden.
Den ekologiska havreskörden överstiger i år 100 miljoner kilo, vilket innebär att den utgör nästan nio procent av den totala havreskörden.
I år producerades nästan 10 miljoner kilo ekologisk råg. Dess andel av den totala rågskörden är 15 procent.
God kvalitet
Spannmålsskörden 2022 är av god kvalitet enligt Livsmedelsverkets och Naturresursinstitutets preliminära skördestatistik.
Av höstens vårveteskörd på 715 miljoner kilo har 430 miljoner kilo, dvs. 60 procent, och av höstveteskörden på 125 miljoner kilo har 21 miljoner kilo, dvs. 17 procent, en hektolitervikt på minst 78 kilo och ett falltal på 180 och en proteinhalt som är 12,5 procent.
Om proteinhalten sänks till 11,0 procent uppfyller 90 procent av vårveteskörden och 50 procent av höstveteskörden det nämnda kravet. I allmänhet är proteinet för lågt om det nämnda kvalitetsmålet inte uppfylls.
Den genomsnittliga hektolitervikten för vårvete är 82,3 kilo och för höstvete 81,0 kilo. Föregående gång som vårvetet översteg den genomsnittliga hektolitervikten på 82 kilo var år 2006.
Falltalen är också höga, och i 96 procent av de undersökta veteproverna är falltalen över 220. Den genomsnittliga proteinhalten för höstvete är 11,7 procent och för vårvete 12,9 procent. Proteinhalten i vete sjönk jämfört med föregående år.
I vårveteproverna ligger DON(deoxynivalenol)-mykotoxinhalten mätt med snabbmetoden under det gränsvärde som i EU-lagstiftningen fastställts för livsmedelsvete (1.250 mikrogram per kilo) med undantag för ett enskilt prov.
Det genomsnittliga falltalet för råg är 218 sekunder och hektolitervikten 77,6 kilo. Av rågskörden på 64 miljoner kilo har 90 procent en hektolitervikt på över 71 kilo och ett falltal över 120.
Havreskörden var god
Havrens genomsnittliga hektolitervikt 55,3 kilo är cirka två kilo högre än fjolårets ytterst låga hektolitervikt. Hektolitervikten motsvarar nu långtidsmedelvärdet.
För havrens del var också storleken på kärnorna bättre än år 2021. Mängden små kärnor är i de analyserade proven i genomsnitt 6,4 procent. Den genomsnittliga proteinhalten i havren är 12,5 procent.
Av havreskörden har 90 procent, dvs. 1.195 miljoner kilo, en hektolitervikt på minst 52 kilo, vilket är två gånger mer än 2021. Det allmänna kravet för livsmedelshavrens hektolitervikt på 58 kilo uppfylldes av cirka 20 procent av skörden, dvs. 237 miljoner kilo. Av havreskörden har en hälft en hektolitervikt på minst 54 kilo och andelen små kärnor är högst 7 procent.
Hos havren är skördeprognosens median för de analyserade proven 3.900 kilo per hektar, då motsvarande prognos året innan var 2.500 kilo per hektar.
Mätt med snabbmetoden överskrider cirka två procent av de analyserade proven det gränsvärde för DON som i EU-lagstiftningen fastställts för livsmedelshavre (1.750 mikrogram/kilo). I DON-halterna har ändå konstaterats en liten ökning allt eftersom tröskningarna framskridit och även regionala variationer förekommer.
De högsta genomsnittliga DON-halterna har mätts i Norra Österbotten, Österbotten, Södra och Norra Savolax samt Norra Karelen.
Kornets proteinhalt låg
Cirka 78 procent av foderkornskörden, dvs. 925 miljoner kilo har en hektolitervikt på minst 64 kilo. Den genomsnittliga hektolitervikten är 65,6 kilo. Även hos kornet har hektolitervikten stigit med över två kilo från år 2021 och är cirka ett kilo högre än långtidsmedelvärdet.
Hos foderkornet är den genomsnittliga proteinhalten 12,1 procent och stärkelseprocenten 59,8 procent. Hos kornet är storleken på kärnorna större än år 2021.
Hos maltkornet är den genomsnittliga proteinhalten 11,3 procent och sorteringsgraden 92,4 procent. Av maltkornskörden uppfyller 69 procent, dvs. cirka 171 miljoner kilo de krav som maltindustrin ställer på proteinhalten och sorteringsgraden. I Livsmedelsverkets kvalitetsuppföljning bestäms inte maltkornets grobarhet.