Fruktträdskräfta har blivit ett allt större problem för fruktodlare i Finland och övriga Europa under det senaste årtiondet. På Naturresursinstitutet Lukes enhet i Pikis undersöker Tuuli Haikonen hur olika äppelsorter klarar av sjukdomsangrepp.
– Det finns klara skillnader mellan olika sorter, säger forskare Tuuli Haikonen. Hittills har sorter som Aroma, Rött eller Gult Kaneläpple klarat angrepp bäst, Rubinola och Pirja medelmåttligt, medan Lobo, Åkerö och Transparent Blanche klarar angrepp klart sämre än dessa.
Sortförsöken har gjorts i två olika omgångar i växthus. Växthuset gör det möjligt att isolera plantorna från yttre störningar, samtidigt som testförhållanden kan styras så att de är optimala för att sjukdomen ska utvecklas.
Alla angripna delar måste tas bort
I försöket ingår ett 70-tal olika äppelsorter. En stor del av de sorter som är med i undersökningen i Pikis har inte undersökts tidigare.
Alla plantor infekterades med svampsporer så att man skar upp en bladknopp och droppade på svampsporer. Såret täcktes med vaselin för att sporerna skulle få bra fäste och fuktiga förhållande. Efter sex veckor går det vanligen att med blotta ögat se om trädet blivit sjukt, men inte alltid.
– Då mäter vi hur stor yta som är angripen och undersöker hur sjukdomen spritt sig inne i trädet. Ibland syns angreppet bara lite på ytan, men när man klipper av stammen ser man mörka partier inne i ledningsvävnaderna både under och ovanför såret. Det här viktig information när man försöker stoppa angreppen från att gå vidare. Man måste beskära så att alla angripna delar tas bort och ju tidigare det görs desto bättre.
Allt större problem på odlingarna
Fruktträdskräfta inte en ny sjukdom i Finland, den förekommer allmänt längs hela sydkusten. Men angreppen på odlingarna har blivit allvarligare och vanligare.
Att klimatet blivit varmare och fuktigare gynnar svampsjukdomar så som fruktträdskräfta. Samtidigt har odlingstekniken förändrats så att vi har tätplanterade odlingar på Åland och längs sydkusten.
– I den här typen av odlingar hålls träden små och de har inte samma motståndskraft som större träd, säger Tuuli Haikonen.
I sådana odlingar sprids sjukdomen lätt mellan träden och också mellan fälten om de ligger inom ett par hundra meters avstånd.
Nästan alla nya tätplanterade odlingar anläggs numera med två-åriga plantor som kommer från Holland eller Belgien. Man räknar med att 5 procent eller mera av plantorna kan vara angripna redan när de planteras.
Det homogena förökningsmaterialet och smittade plantor är ett problem som gäller hela Europa. Svaga plantor har svårt att klara stressen vid planteringen och vårt klimat gör det inte lättare.
