Underbevattning, täckdikning och dränering var på tapeten då det arrangerades ett underbevattningstillfälle på Söderfjärden. Det övergripande målet är att bana väg för ett mera hållbart och effektivt jordbruk.
Underbevattning i olika former var ämnet för dagen då ProAgria Lantbrukssällskapets nya projekt Greppa Vattnet i Österbotten arrangerade ett informationstillfälle på Söderfjärden i mitten av juni.
I småkyligt och blåsigt juniväder fick ett 15-tal deltagare ta del av matnyttig information och bland annat bekanta sig närmare med några investeringar på Söderfjärdens försöksfält.
– Försöksfältet är som bäst indelat i tre zoner: ett område med traditionell täckdikning, ett område där det sker underbevattning med bensindriven pump 2-3 gånger om året och ett område där underbevattningen sköts på automatiskt vis via en solcellsdriven pump under hela sommaren, sade Simon Nässlin, dräningsplanerare på ProAgria ÖSL.
– Underbevattning är verkligen något som ligger i tiden. Det kan klassas en win-win-aktig metod som är nödvändig för att nå goda skörderesultat, sade Mikael Blomqvist, dräneringsplanerare på ProAgria ÖSL.
Inte minst med tanke på det moderna vädrets allt större nyckfullhet – med ökad risk för allt från svår torka till värre översvämningar – är satsningar på underbevattnings- och dräneringssystem av allt större betydelse för jordbruket.
– Man kan i sammanhanget också ha i åtanke att avdustningen från åkerområden i genomsnitt kan uppgå till tre millimeter per dygn under sommarmånaderna. Det motsvarar 30 kubikmeter vatten per hektar, tillade Simon Nässlin.
Solcellsdrivet pumpsystem
Mest iögonenfallande av de nuvarande underbevattningssystemen är en vattenpump som drivs av solcellspaneler. Solfjordbrukaren Stefan Östman informerade att han har tagit i bruk anläggningen kring den femte juni.
Trots vissa slang- och kopplingsproblem i början uppfattas den solcellsdrivna lösningen som en vettig, praktisk och modern lösning.
Ur det intilliggande utfallsdiket som skär genom den yttre delen av Söderfjärden är det möjligt att pumpa upp till 120 kubik vatten per dygn.
– Det här är ett system som sköter sig självt och som kan användas kontinuerligt under hela sommaren. Solpanelerna har en effekt på 320 watt, framhöll Joakim Östman från Agrolink.
Det uppumpade vattnet leds vidare till en närliggande brunn där det finns sensorer som reglerar vattennivån. På så sätt kan man försäkra sig att brunnsvatten inte rinner ut i onödan.
Deltagarna företog också en kortare vandring till den dammkonstruktion som reglerar vattennivån i det berörda området på Söderfjärden och därmed har en mycket relevant funktion.
– I slutändan har det här bygget medfört kostnader på endast 100 euro per hektar, konstaterade den pensionerade dräneringsteknikern Rainer Rosendahl.
Tvåårigt österbottniskt utvecklingsprojekt tar fart i år
För det nya ProAgria Lanbrukssällskapets projekt Greppa vattnet i Österbotten som pågår 2021-2023 var tillställningen på Söderfjärden något av språngbräda.
– Det här är det allra första informationstillfället som vi håller. Målet idag är att förse jordbrukare och markägare med aktuell och relevant information om underbevattning, sade projektarbetaren Mattis Nysand från ProAgria Lantbrukssällskapet.
– I fortsättningen går vi bland annat in för att arrangera flera informationstillställningar och demonstrationsdagar runt om i det österbottniska landskapet. Det kommer att meddelas om evenemangen på Lantbrukssällskapets kanaler och olika sociala medier.
– Inom projektet arbetar vi med att öka tillgången på information för skötsel av dikningssammanslutningar samt genomförande av torrläggningsprojekt. På det viset vill vi förbättra möjligheterna för ett lönsamt jordbruk i Österbotten. Vi vill även betona vikten av att jordbrukare har sina dräneringssystem i skick, underströk Nysand.
Följande nedslag för Greppa vattnet-projekts del blir ett besök och infotillfälle hos Vöråjordbrukaren Harald Svens den 6 juli. Svens har på egen hand byggt upp en speciell underbevattningsanläggning. Systemet har hyggesdikesbassänger med fördämning. Via bassängerna kan han leda ut vatten till närliggande åkrar med hjälp av självfall.
Mari Lappalainen från NTM-centralen i södra Österbotten berättade kort om det pågående Kliva-projektet där Söderfjärden med dess sura sulfatjordar och Toby å har centrala roller.
– Avsikten är att undersöka hur dräneringssystem påverkar belastningen av vattendrag. Åbo Akademi och Geologiska forskningscentralen analyserar vattenprover. Klimatförändringarnas inverkan på det hela undersöks och det görs också en kartläggning av riskområden, sade Lappalainen.
