Frågan vad som lönar sig att odla är upp till varje jordbrukare att fatta beslut om. Men att verkligen se över vilka grödor som efterfrågas och vara medveten om prisbilden, har blivit allt viktigare. Speciellt efter förra året då egentligen kummin och sockerbetor var de enda som gav lönsamhet.
Att göra en lönsamhetskalkyl är att föredra och det budskapet förde Dan Kjällberg, växtodlingsrådgivare på ProAgria Lantbrukssällskapet, fram.
– Med fjolårets kostnader och priser ökar kraven på skördenivåerna. För att nå lönsamhet måste skördarna bli mycket goda och det var svårt i fjol, säger Dan Kjällberg, växtodlingsrådgivare på ProAgria Lantbrukssällskapet.
Han visade lönsamhetskalkyl för olika grödor inför växtodlingsåret 2024. Den överlägsna vinnaren där, uträknat enligt täckningsbidrag B, är sockerbeta med ett resultat per hektar på 1.147 euro per hektar. Det räknat med en hektarskörd på 39,5 ton och ett pris på 47 euro per ton.
– Samma resultat för havre, uträknad med landets medelskörd i fjol på 3.590 kilo per hektar och ett pris per ton på 240 euro ger ett resultat på 486 euro per hektar i vinst, säger Kjällberg, och tillägger att de fasta kostnaderna inte är beaktade.
Utgå från egna förutsättningar
Han poängterar att varje lönsamhetskalkyl bör utgå från den egna gården.
– Det här är en allmän översikt och det är alltid svårt att på ett rättvist sätt jämföra och när man jämför specialväxter med spannmål så här, hamnade det senare i ett dåligt läge med tanke på den dåliga hektarskörden i fjol. Även specialväxter kan misslyckas och riskfaktorn har inte beaktats i beräkningen, säger han.
Ska alla nu gå in för sockerbetor för att det ger det bästa resultatet?
– För de som har intresse och förutsättningar är det definitivt ett alternativ. Sockerbetorna kräver till exempel ett gott pH-värde i jorden. Men alla har inte de förutsättningarna och vad som odlas avgör jordbrukarna själva.
Men budskapet var tydligt. Det blir allt viktigare att tänka igenom vad man odlar och Kjällbergs huvudbudskap är att ta in andra växter än spannmål i odlingsplanen.
– Inför 2024 bör jordbrukarna gärna eftersträva att ta in mera specialväxter och speciellt de som efterfrågas som till exempel sockerbeta, kummin, koriander, oljehampa för att nu nämna några. Det finns aktörer som gärna skriver kontrakt och lönsamheten är ganska bra.
– Man bör också komma ihåg att en god växtföljd förbättrar markstrukturen, humusförekomsten och mikroblivet. Därtill kan en god växtföljd bryta sjukdomar som uppstår lättare med ensidig odling. Och det gynnar alla om vi kan minska överskottet på spannmål, säger han.