Jordhälsa och reducerad jordbearbetning är några nyckelbegrepp i fråga om så kallad market gardening. Det framhöll den rikssvenske grönsaksodlaren Jonas Ringqvist på ett virtuellt seminarium som arrangerades i Yrkehögskolan Novias regi.
Jonas Ringqvist driver Bossgårdens grönsaker i Västergötland tillsammans med sin fru Sanna.
– Vi brukar skörda upp till 50 olika grönsaker. I år har vi hämtat totalt 150 frön till grönsaker och örter. Skördetiden är lång och bredden är stor i produktionen. De första skördarna får vi i april i ouppvärmda tunnlar. De sista bladen tar vi tillvara i januari.
Odlingsytan uppgår till ett halvt hektar. Sedan 2008 har paret satsat på försäljning. Den småskaliga odlingsverksamheten sysselsätter numera ett par säsongsanställda utöver ägarna.
– Att produktionen är ekologisk är en självklarhet för oss, betonar Ringqvist.
Rörelse i flera nordiska länder
Jonas Ringqvist poängterar att småskalig grönsaksodling, market gardening, har vuxit sig till något av en rörelse i flera nordiska länder.
– Det handlar definitivt om en växande trend speciellt i västra Sverige och Sverige, men också i Norge och Danmark. Jag vet inte hur läget är i Finland, kommenterar Ringqvist.
Ringqvist framhåller att även småskaliga grönsaksfält kan vara ekonomiskt lönsamma projekt – speciellt om odlarna efterlever några centrala principer. Genom att skapa en aktiv och levande jord kan man åstadkomma hög avkastning på små ytor.
– Att reducera jordbearbetningen, till exempel plöjningar, och på så vis minimera störningar är viktigt. Likaså bör man gå in för att maximera jordtäcket, den biologiska mångfalden och den totala tiden med levande rötter i marken.
– Man behöver inte tillföra så mycket till jorden. Om livet i marken mår bra behöver man inte tillsätta tjocka lager med gödsel.
Användning av effektiva arbetsmetoder för att uppnå rimlig lönsamhet är en annan central faktor. Enkla redskap och små maskiner räcker gott i detta hantverk.
Därtill rekommenderas korta kedjor mellan odlare och kunder. Att bygga relationer till köparna är också att föredra.
– Vi kan prata om ”relationsmat” i det här sammanhanget. Lämpliga kanaler är andelsjordbruk, torghandel, REKO-ringar, gårdsförsäljning, självplock eller skördevandring.
– Meningen med hela den här verksamhet är sist och slutligen att framställa nyttig mat med positiva effekter på folkhälsan, säger Jonas Ringqvist som har författat boken ”Odla till försäljning”.
”Permakultur är framtiden – inte bara i trädgården”
Ylva Arvidsson, som driver Borrabo Permakultur i Floby, Västergötland, är verksam inte långt från Jonas Ringqvists anläggning. Arvidsson är profilerad som specialist på permakultur och jordhälsa.
Permakultur, hållbar jordbruksproduktion, är enligt Arvidsson framtidens melodi och någonting som kommer att sträcka sig långt utanför privata trädgårdar.
Den filosofi som Yrva Arvidsson förespråkar kan sammanfattas med tre korta meningar: Fånga och lagra energi. Bygg nätverk. Slut kretslopp.
Arvidsson redogjorde detaljerat för praktiska arrangemang på den egna anläggningen. Solvinklar och vindvägar är exempel på realiteter som tas i beaktande i den så kallade sektorsanalysen.
Apropå bevattning och vattenhantering berättade Arvidsson att gården effektivt tar till vara takvatten. Dessutom finns det fyra dammar utspridda på området.
– Dammar har en positiv inverkan på ekosystemet och den biologiska mångfalden. De bidrar också till att utjämna temperaturskillnaderna mellan dag och natt.
– Vi har en önskan och vision om att kunna anlägga en grundvattendamm med matfisk. Att få egen fisk vore toppen, tillägger Arvidsson.
Exempel på ett praktiskt tips från Ylva Arvidsson:
– Vi har anlagt ett växthus i närheten av vårt pannhus. Vi drar nytta av spillvärmen från pannhuset. Vi kan på så vis komma igång med odlandet tidigare på våren. Vi kan också skörda tomater så sent som till jul, säger Arvidsson.
Permakultur och regenerativt jordbruk
Jonas Ringqvist och Ylva Arvidson medverkade i ett virtuellt seminarium som Yrkeshögskolan Novia arrangerade i början av juni.
Bland de övriga föreläsarna återfanns Patricia Wiklund (Invenire) med föredraget ”Kan betande kor rädda klimatet?”. Michael den Herder (European Forest Institute) föreläste på engelska under rubriken ”Agroforestry – att härma och samarbeta med naturen”.
Seminariet ordnades i anslutning till kursblocket ”Permakultur och regenerativt jordbruk” på Yrkeshögskolan Novia.
I samband med tillställningen framträdde ett antal studerande med presentationer av sina studieområden.