Naturresursinstitutet Luke släppte för ett par veckor sedan en rapport som säger att skogarna i Finland som helhet inte längre är en kolsänka. Virkestillväxten i skogen är fortsättningsvis större än avgången, det är marken som enligt Lukes beräkningar släpper ut mer kol än vad som binds. Det gör att skogen som helhet blir en utsläppskälla.
Röster höjs nu för att avverkningarna borde minskas för att Finland skall fylla sina klimatmål. Det tycker SLC:s ordförande Mats Nylund att är fel väg.
– Det förvanskar bilden av vad som är vår utmaning då det gäller klimatuppvärmningen, nämligen användningen och förbränningen av fossila bränslen. Det är inte skogen och variationerna i skogens tillväxt eller vår livsmedelsproduktion som är problemet.
Det är inga nya tankar som Nylund lyfter fram. Han konstaterar att en del erkända forskare redan inför ändringen av klimatlagen 2022 konstaterade att det inte är en så bra idé att bygga upp Finlands mål om koldioxidneutralitet med en väldigt stor användning av kolbindning från markanvändningssektorn. Till dessa hör bland andra Petteri Taalas som då var generalsekreterare för WMO, den meteorologiska världsorganisationen.
På basen av klimatlagen från 2022 och klimatstrategin har Finland förbundit sig att 2035 ha en kolbindning som är 21 miljoner ton koldioxidekvivalenter större än utsläppen. Baserat på de preliminära resultat som Luke nu presenterat står det rätt klart att det här inte kommer att kunna uppnås.
– Jag är besviken över att vi har en klimatpanel med många oberoende forskare som inte bara kan konstatera att det här inte längre går – det tåget har redan gått, säger Nylund.
– När vi nu är klara över att den kolsänka som angetts i klimatstrategin inte går att uppnå så måste vi tänka om. Det går inte att blint framhålla att vi måste minska på avverkningarna, det lyckas inte, menar Nylund.
– Det här är ett fullständigt felaktigt resonemang. Det bygger på att man blandar ihop vad som är klimatuppvärmningens orsak och vad som är politiska beslut. Finlands klimatlag och klimatstrategin är politiska linjedragningar.
Avverkningar och pengar flyttar utomlands
Skulle man minska på avverkningarna i Finland görs de istället någon annanstans. Minskade avverkningar i EU leder till ökade avverkningar både i Nord- och Sydamerika och i Asien.
En stor del av dem kommer att göras i tropiska skogar. Där är skadan på både klimat och miljö vid avverkning betydande. De fungerar inte som våra boreala skogar där tillväxten tar full fart på några år.
Det viktiga är enligt Nylund inte vad vi specifikt gör i Finland innanför våra egna gränser, utan det viktiga är att vi vidtar sådana åtgärder som är de rätta ur ett globalt perspektiv.
För Finlands del handlar det också om pengar. Tullstatistiken visar att värdet på skogsindustrins export var 12,1 miljarder euro 2023. Skatteintäkterna från skogssektorn uppgår till 3,8 miljarder euro årligen och antalet sysselsatta inom hela sektorn är ungefär 88.000 personer. De här arbetsplatserna är placerade runt om i landet, även utanför större bosättningscentra.
– Det är helt klart att om vi gör begränsningar i avverkningsvolymerna så slår det genast till mot Finlands exportbalans, skatteintäkter och sysselsättningen.
Klimatstrategierna måste göras om
Enligt Nylund är det bästa vi kan göra i nuläget är att se över klimatstrategierna i Finland. Om vi på riktigt skall åstadkomma något för klimatet så måste vi börja med de grundläggande frågorna. Och det handlar om att ersätta fossila bränslen och råvaror med förnyelsebara.
Då kommer man enligt honom tillbaka till att skogen inte är ett problem, utan en del av lösningen.
– Men vi måste göra det genom att sköta skogen på rätt sätt. Vi skall optimera skogens tillväxt på ett hållbart sätt, så att vi också ökar biodiversiteten.
Det handlar om gödsling av skogen och att använda sig av bättre plantmaterial. Så handlar det också om rätt skogsskötsel, att röja och gallra vid rätt tidpunkt med rätta metoder.
Det är också viktigt att öka förädlingsvärdet på de varor som skogsindustrin producerar. Produktutveckling sker hela tiden, men det är ingen snabb process.
Handel med kolkrediter orealistisk
I media anklagas skogssektorn för att eventuellt orsaka miljardersättningar för samhället då vi inte uppfyller klimatmålen. Detta eftersom vi då kan vara tvungna att köpa kolkrediter från andra länder.
Det här tycker Nylund att är felaktig argumentering.
– Finland är främst i Europa då det gäller skogsinventeringar och inte ens vi kan verifiera kolbindningen så bra i våra skogar så att vi skulle kunna börja handla med kolkrediter. Det går många år innan någon i Europa kan börja med det.
Dessutom är Finland inte ensam om att ha utmaningar genom en långsammare skogstillväxt. Den problematiken delar vi med Tyskland och många andra länder i Europa. Det behövs en tydlig linjeändring i klimatdiskussionen kring skogen tycker Nylund.
– Det som nu finns är en skrivbordskonstruktion som inte kommer att kunna verkställas. Om man kan konstatera att kartan, i det här fallet klimatstrategin, inte stämmer överens med verkligheten då är det bättre att försöka ändra på strategin, än att försöka ändra på naturlagarna.