Komval1
SLC poängterar att kommunerna har en viktig roll när Finland ska uppnå sin status som klimatneutralt 2035. FOTO: Mikael Lampén
Jordbruk Skogsbruk SLC Landsbygdsnäringar Livet på landet

SLC:s kommunalvalsprogram
sätter fokus på
företagarvänlighet

SLC vill se kommuner och städer där invånarna har goda förutsättningar att leva, bo, verka och idka näringar. Därför har SLC utformat ett kommunalvalsprogram som innehåller konkreta åtgärdsförslag för att uppnå företagarvänliga kommuner och därigenom livskraftiga landsbygdsföretag.

SLC har utformat ett kommunalvalsprogram som kommer att skickas ut till alla partikanslier som i sin tur får distribuera det till kandidaterna.

– Alla kommunala beslutsärenden är viktiga för SLC:s medlemmar, understryker SLC:s ordförande Mats Nylund. I kommunalvalsprogrammet lyfter SLC däremot upp de teman som är speciellt viktiga just för landsbygdsnäringarna.

– Vi har fångat upp de ämnen som vi upplevt ha allra störst betydelse för våra medlemmar, säger Nylund. Vi har hört våra landskapsförbund i frågan och tagit fram stommen som förts till styrelsebehandling.

Styrelsen godkände programmet på måndagen.

– Programmet är väl förankrat i hela SLC:s verksamhetsområde på fastlandet. Det är inte heller ointressant för Åland, men de har förstås mycket egen kompetens och eget kommunalval 2023, säger Nylund.

Komval2
– Det grundlagsstadgade egendomsskyddet borde vara en självklarhet, men det har visat sig i praktiken att det inte är det i alla kommuner, påpekar SLC:s ordförande Mats Nylund. FOTO: Staffan Pehrman

Skickas till partierna

Programmet kommer att skickas ut till partikanslierna som en digital produkt. Det översätts till finska i sin helhet.

– Vi tänkte oss först ett finskt sammandrag, men då hade vi gått miste om de konkreta åtgärdsförslag som programmet innehåller.

SLC har också tidigare år publicerat ett kommunalvalsprogram, men i år ligger tyngdpunkten på privat äganderätt och kommunernas klimatarbete.

– Det grundlagsstadgade egendomsskyddet  borde vara en självklarhet, men det har visat sig i praktiken att det inte är det i alla kommuner.

SLC poängterar också att kommunerna har en viktig roll när Finland ska uppnå sin status som klimatneutralt 2035.

– Men det kräver att man fokuserar på rätt saker som träbygge, förnybara energilösningar och inhemskt och närproducerat i offentlig upphandling.

Lokala företag som vill använda förnybar energi bör stödas, och jord- och skogsbrukets särdrag beaktas i all planering.

– Det viktiga är att kandidater med intresse för landsbygdsfrågor och kunskap om markägarfrågor faktiskt ställer upp i kommunalvalet. Annars får vi inte ut sakkunskapen i kommunerna, säger Nylund.

SLC:s kommunalvalsprogram i korthet

Näringsvänlig lokalpolitik

Finland behöver företagsvänliga kommuner med starka primärnäringar som skapar sysselsättning och livskraft.

En nationell, regional och lokal livsmedelsproduktion behövs för ett fungerande samhälle.

Upphandlingslagstiftningen och praktiska upphandlingsguider erbjuder goda möjligheter till ansvarsfull upphandling. Den lokala ekonomin och företagen inom livsmedelsproduktionen gynnas genom att kommunen riktar upphandlingen till inhemska, regionala och lokala producenter.

Möjligheterna att utnyttja lokalt producerad förnybar energi bör ges en större tyngd i kommunerna. Användning av jord- och skogsbrukets och industrins sidoströmmar, vind- och solkraft samt jordvärme kan stärkas.

Lantbrukets särdrag ska beaktas då det gäller miljö- och byggnadstillståndsfrågor. Lantbruksföretagare bör erbjudas en smidig landsbygdsförvaltning.

Hållbar markanvändning och samhällsplanering

Finlands jord- och skogsbrukare tar ansvar för att deras jord och skog förvaltas på ett hållbart sätt för kommande generationer. Den privata äganderätten måste respekteras i den kommunala markanvändningen. Var och ens egendom är tryggad i grundlagen. Angående expropriation av egendom för allmänt behov mot full ersättning bestäms genom lag.

Planläggning och markanvändning ska stöda investeringar, etablering och utveckling av företag samt det lokala näringslivet. Aktiv dialog med lokala företagare behövs redan i beredningsskedet.

Producentorganisationernas lokalavdelningar bör höras i markanvändnings- och planläggningsfrågor som berör jord- och skogsbrukets verksamhetsförutsättningar. SLC uppmuntrar markägare att följa med planläggningsfrågor.

Åkermarken ska inte enbart betraktas som möjlig byggmark utan som en naturresurs som möjliggör lokal matproduktion. Det är skäl att utvärdera om kommunen kan undvika byggande på åkermark. En splittring av enhetliga skogs- och åkerområden bör undvikas för att trygga jord- och skogsbrukets verksamhetsförutsättningar.

Man bör sträva efter att skyddsområden, leder och förbindelser i första hand styrs till kommunal och statlig mark. Kommuner bör svara för ersättningarna till markägarna för skyddsområden som inte är fastställda av staten eller av NTM-centralen.

Kommunens förköpsrätt ska användas med största försiktighet. Tvångsinlösning ska vara den absolut sista lösningen som tillgrips för markförvärv.

Miljöskydd alltid ska bygga på lagstiftning eller frivilligt skydd och att varken landskaps-, general-, eller detaljplaner är redskap för att skapa nya skyddsområden.

När kommuner gör upp egna skogsbruksplaner för sina skogar är det skäl att främja ett mångsidigt, hållbart skogsbruk och välja skogsskötselmetoder som lämpar sig för den berörda skogsmarken. Risken för skogsskador ska förebyggas i planeringen.

Kommunerna bör i sin verksamhet ha ett intresse att bibehålla odlingslandskapet. Skiftesregleringar och god arrondering bör främjas. Att bibehålla åker- och skogsområden är viktigt för den biologiska mångfalden.

Fungerande infrastruktur

Goda och fungerande kommunikationer är avgörande för att bo och verka i hela landet. Enskilda vägar och statliga vägar är särskilt viktiga för befolkningen, företagen och jord- och skogsbruket på landsbygden. Infrastruktur såsom vatten och avlopp är likaså avgörande.

Enskilda vägar är av stor betydelse för bosättningen på landsbygden och transporter inom näringslivet, som virkesförsörjning. Ett fungerande nät av enskilda vägar är ett livsvillkor för ett konkurrenskraftigt näringsliv.

Kommuner och städer har en viktig roll när det gäller prioriteringar av förbättringar av statliga vägar. Det är avgörande att kommunen först prioriterar upp förbättringar av statligt ägda vägar och lättrafikleder i kommunens egen projektkorg för att projekt ska kunna verkställas.

Kommunen bör alltid beakta att vägar måste vara framkomliga för stora lantbruksmaskiner, fordon och specialtransporter.

Kommunalt stöd till enskilda vägar är ett viktigt instrument för att stöda att landsbygdens vägar hålls i ett farbart skick.

Snabba och pålitliga nätförbindelser hör till näringslivets och lantbruksnäringarnas basbehov och stöder distansarbete och landets digitala konkurrenskraft. Förutsättningar för utveckling av goda digitala kommunikationer bör skapas.

Kommunen bör vara proaktiv och i samarbete med NTM och statsmakten utveckla moderna flexibla lösningar för skärgårdstrafik. Skärgårdstrafiken finns till för såväl företagare, fastbosatta som fritidsboende, och betjänar även exempelvis skolbarn samt hemvårdarna och hemsjukhus.

Närsamhället finns till för invånarna

I kommunerna och städerna finns finländarnas närmiljö. Servicen ska finnas nära invånarna, vara smidig och svara mot invånarnas behov. Lantbruksföretagarna skall känna att kommunens service och tjänster finns till för dem. Kommunens beslut sätter grunden för en livskraftig kommun med en levande landsbygd.

Satsningar på dagvård och närskolor samt smidiga skoltransporter behövs. Kommunerna bör även prioritera andra stadiets yrkes- och gymnasieutbildning.

Utöver bassjukvård, sjukvård, tandvård och äldrevård som produceras nära invånarna, är det även viktigt att lantbruksföretagare har tillgång till kunnig företagshälsovård.

Flexibla digitala tjänster för all ärendehantering behövs, samt smidiga veterinärtjänster på rimligt avstånd som även betjänar husdjursproducenter.

Kommunerna bör främja möjligheterna att bo och arbeta på landsbygden.

Klimatsmarta kommuner

Åtgärder för att nå en klimatneutral kommun i linje med regeringens klimatmål måste utgå från kommunens egen verksamhet. Det är avgörande att kommunerna beaktar invånarna och när hållbarhets- och klimatmål utarbetas. Kommuninvånarnas möjlighet att idka näringar får inte begränsas. Med hållbar utveckling avses utveckling som är ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar.

Genom en klimat- eller hållbarhetsstrategi kan kommunen sätta upp realistiska målsättningar som har kommuninvånarnas acceptans.

Lokal utveckling av förnybar energi bör uppmuntras. Klimatsmarta investeringar och användning av förnybar energi i kommunens byggnader ger energieffektivitet.

Kommunerna borde öka byggande i inhemskt trä. Träbyggande är innovativt, hållbart och förnybart.

Det hållbara skogsbrukets mångsidiga roll måste erkännas. Kommunerna bör ställa sig positivt till skogsskötsel och öka kolbindning genom tillväxt i skogen. Inga skogsvårdsmetoder bör uteslutas i kommunens egna skogar.

FOTNOT: Hela kommunalvalsprogrammet ”Företagarvänliga kommuner” kan läsas på slc.fi/kommunalval2021