SLC:s fullmäktige möttes i Vanda på tisdagen. Under de stadgeenliga förhandlingarna diskuterade fullmäktige bland annat kostnadsutvecklingen inom SLC och Landsbygdens Folk samt en höjning av medlemsavgiften.
Svenska lantbruksproducenternas centralförbunds fullmäktigeordförande Kristian Westerholm inledde mötet med att dra historiska paralleller.
– I år har det gått 30 år sedan Finland, tillsammans med Sverige och Österrike blev medlemmar i EU. Då det bekom sig så var bondekåren i vårt land mycket skeptisk till medlemskapet och i folkomröstningen 1994 röstade många av oss nej, säger han.
Med facit på hand kan konstateras att många av de farhågor som då lyftes upp har besannats, till exempel producentpriserna föll kraftigt och har inte repat sig på trettio år, lönsamhetsutvecklingen har inte varit tillfredsställande och byråkratin kring lantbruksstöden har varit massiv.
– Å andra sidan kan man konstatera att det finländska jordbruket ändå har överlevt och att vi fortsättningsvis levererar högklassiga livsmedelsprodukter i ungefär samma omfattning som tidigare, säger Westerholm.
Onödigt fundera på alternativen för 30 år sedan
Strukturomvandlingen har varit kraftig, men primärproduktionen är trots allt ännu baserad på familjejordbruk. Den öppna inre marknaden har gett nya möjligheter för finländska företag och vi har kunnat upprätthålla välfärdssamhället.
– Vi kommer aldrig heller att få svar på frågan; vad om vi stannat utanför? Att jämföra oss med Norge, som valde bli utanför EU, visar inte hela sanningen då vi trots allt är ett fattigare land längre österut. Om någon i vårt land tvivlat på om vi hör hemma bland de europeiska länderna så blev det väl uppenbart då Ryssland anföll Ukraina 2022 – vi hör nog hemma bland de europeiska länderna där EU har en central roll, säger Westerholm.
Westerholm fortsätter med att konstatera att det visst är tur att vi hör till EU då vår tidigare närmast förbundsförvant USA ställt till med fullt handelskrig där man med tullar och tariffer ger sig på gamla vänner och nära allierade i ett märkligt försöka återskapa en förgången tid i sitt land med en global börskrasch och allmän recession som följd.
– Nationalekonomer över lag lär tvista om det mesta, men i frågan om handelshinder och tullar så är man enig; det finns inga vinnare, slår Westerholm fast.
Lönsamheten inom jordbruket har länge varit svag
Lönsamheten inom jord- och skogsbruket har redan länge varit svag. Få gårdar når upp till ett resultat som skulle ge full ersättning för utfört arbete och ränta på insatt kapital.
Pellervo ekonomiska forskningsinstitut PTT förutspår att jordbrukets lönsamhet kunde förbättras en del under innevarande år, men att tullar, handelskrig och de fortsatt spända internationella relationerna inverkar negativt på förutsägbarheten på livsmedelsmarknaderna.
– Och sannerligen, efter år av kriser, först åren med covid-19, sedan Rysslands angreppskrig på Ukraina så skulle vi bra klarar oss utan denna katastrof – men en återgång till en förutsägbar regelbaserad världsordning där rättsstatsprinciperna högaktas låter sig inte göras just nu, säger Westerholm.
Westerholm konstaterar att de goda nyheterna nu, överraskande nog, kommer från EU. Nya jordbrukskommissionären Christophe Hansens vision för jordbrukspolitik visar att nu vill EU stöda aktiv livsmedelsproduktion. Uppenbart är att kommissionen insett att för hårda miljö- och klimatkrav riskerar hämma matproduktionen i Europa, detta dessutom i tider då krisberedskapen bör höjas. Viktigt är också att kommissionär Hansen vill få in fler unga i näringen och förenkla stödsystemen.
– Det är inte bara i jordbrukspolitiken som vi våndas över byråkrati och regler. Under de senaste åren har vi fått märka att det blivit allt svårare att få lån till lantbruksföretagen. Förutom krav på säkerheter för lånen behövs numera allt mer bevis på återbetalningsförmåga och information om miljöpåverkan, säger han.
Enligt Westerholm hotar den allt strängare bankregulationen jordbrukets långsiktiga utveckling och det vore en fullständig katastrof om möjligheter till banklån ytterligare skulle höja tröskeln för generationsväxlingar.
De stadgeenliga förhandlingarna
Kostnadsökningen inom SLC, särskilt då det gäller medlemstidningen Landsbygdens Folk, oroade verksamhetsgranskarna och föranledde viss diskussion i fullmäktige.
I övrigt skedde en stadgeändring på mötet, som föranletts av att Väståbolands skogsvårdsförening inte längre existerar då den vid årsskiftet fusionerades med Södra Skogsreviret.
En administrativ förändring gällande ett reglemente som berör SLC:s stödfonder godkändes också av fullmäktigemötet.
